Greetings from the future

Det var väl inte så att vi uppmärksammade Earth Hour i all sin hemvävdhet, men kul hade vi. Fler bilder här.

Ticket to the future!

Snart kan jag stryka ytterligare en punkt på min to-dolista.

Lägger sista handen (nåja) vid förberedelserna inför lördagens 70-årsskiva. Har tagit ledigt imorgon för att skjutsa sonen till mina föräldrar, ljud- och ljuskompisen kommer hit med utrustningen, sambon fixar låtlistorna till perfektion...

Temat är framtid och till inbjudan hör en blogg som ser ut såhär. Älskar att lokalen är hemlig! När jag fyllde 30 var det jag som inte visste vart jag skulle firas, nu är det tvärtom.

Morsan stegar på

Äntligen, tankinitider!

Från Ellos.

Jag har syndat. I svart. Har letat tankini ett tag och hittade den så äntligen. Fanns bara i svart och korall och om du kände mig skulle du veta att korall och jag inte är like this (*håller långfingret slingrat över pekfingret och pekar med dem upp i luften*).


Och nu har jag provat den med tillhörande trosa (boxermodell, jag hatar känslan av att exponera någon slags hud så nära könsbehåringen).

So forgive me, but I'm one happy sinner. Nu fortsätter den omvända mörkläggningen.

Alldeles rosa

Häromveckan, på det där barnkalaset, gjorde jag något så pinsamt att jag liksom alldeles lyckats förtränga det. Men det vore ju synd att snuva er läsare på så rara ärter, so here goes...

Det är runt sju barn med föräldrar med på kalaset. De flesta har jag redan bytt några ord med på mötet någon vecka tidigare så det känns helt okej. Vi småpratar i köket och det går bra (frånsett att jag får lägga band på genuspolisen i mig).
Det är två gravida mammor där och jag gör den tysta reflektionen att Lilla Hs nya dagiskompisar ännu inte har småsyskon medan det bland dagiskompisarna på landet såg helt annorlunda ut.
En stund senare har en av de gravida mammorna avvikit för att träffa några gamla kompisar och jag hamnar bredvid den blivande fadern (som jag bara tidigare hälsat på).

- Så Kalle ska få ett litet syskon, säger jag.
- Nej, det ska han inte.
Jag grips av plötslig dödslängtan men ser ingen annan utväg än att fortsätta medan en nödplan börjar formas i mitt kaotiska inre.
- Jo, men din fru är väl gravid?
- Nej, hon är bara fet, säger han och skrattar.
- Neeeeej, säger jag. Är det inte din fru i lila tröja? säger jag med hänvisning till den andra, mycket uppenbart höggravida mamman.
- Haha, säger pappan (fortfarande inte övertygad). Nej, det är ju Kicki, Pelles mamma.
- Jaha, oj, ja förlåt säger jag... Då blandade jag visst ihop dem.

Man ska aldrig, aldrig, aldrig prata graviditet med någon man inte känner väl. Det är ett mantra jag brukar hålla mig till och som jag gärna upprepar för andra. Man kan ju aldrig veta. Men jag trodde mig veta, hon såg sååååååå....ja, gravid ut.

Sambon hävdar att jag lyckades rädda situationen. Jag är inte övertygad.

Påsken - all in

Nu lider det mot påsk, också i bloggosfären. Ingrid har infört påskadvent, KeLi låter kycklingarna plaska bland svarta stenar och Amanda har påskliljor i den engelska trädgården. Det är såklart fruktansvärt med någon som har påskliljor i trädgården medan man själv jublar över varenda liten ynka plusgrad. Men ändå, idag har jag överseende i kärlekens tecken och slår ned avundsjukan och tänker istället: påskpynt, gud så underbart livsbejakande. Och Jesus också förstås. Gud va nice!

Första påskadvent gick jag all-in (med mina mått mätt) och satte två krukor med ris. En i vardagsrummet, en i Lilla Hs rum. Lite försiktigt tog jag fram mina älskade små glasägg samt hängde några nyinköpta pappersägg i Lilla Hs ris. Sedan fick det vara nog. Sakta i backarna, don't overdo it liksom.

Andra advent var igår. Den firade vi på akuten med Lilla H och en öroninflammation. Det ska vi dock råda bot på imorgon. Då vabbar jag och jag kan utlova plantering av småsmå gräsfrön och en och annan fjäder. Det kan bli hur crazy som helst.

Vardagsrummet - in transition

Först flyttade vi in.
Sedan hände ingenting.
Efter ett par månader satte vi upp en fondtapet i Lilla Hs rum.
Sedan hände ingenting.
Men nu händer det grejer i vardagsrummet. Följ förvandlingen, endast på En Lisa för själen!

Överallt i vår lägenhet är det vita väggar, ja, förutom inne hos Lilla H då. Det ska vi ändra på! Snart är det påsk så i vardagsrummet blir det en illgul fondvägg. Taget med blixt så illigheten når fram.

Lite senare ser det ut såhär.

Fortfarande vita väggar i resten av rummet.

Men inte så länge till. Den här låååånga väggen ska bli ljusgul och få lite tavlor på sig. Bordet är också gult, som ni ser. Och klarrött på insidan. Det är Sambon som byggt det och det stod tidigare i vårt tv-rum.

Och den här skiljeväggen ska bli inbyggd i hyllor med plats för skivor och böcker (läs skivor och fem böcker).

Från detta hållet ser man förlängningen av hallen och in i köket.

Den här väggen, som angränsar till Lilla Hs rum, ska målas grå. Mörkgrå.

Blackout

Det är våren som gör't, jag vill frossa i färg. Har lovat mig själv att inte köpa en enda svart palta innan september. Det kan bli svårt, mycket svårt.
Observera att marinblått och mörkgrått är ok.

Blåttochrosa-tjaffset

Ninne skriver så bra om genusproblematiken idag. Om blåttochrosa-problematiken. Det här jävla tjafset gör mig alltid arg. Ja, det finns kanske viktigare saker än det här men jag blir ARG. Och riktigt ledsen blir jag när jag hör att barn, våra fina glada barn, itne vill gå till dagis i kläder de gillar av rädsla för att bli retade.

Är du en sån som inte tycker att killar kan ha rosa eller tjejer klär i blått? Då får du faktiskt gå och läsa en annan blogg. Nu. Marsch pannkaka.

Här i cyberrymden törs jag minsann vara stursk och barsk. Annat var det i lördags. Första barnkalaset med nya dagisgänget. Vågar jag skriva att jag vände och gick in i ett annat rum snarare än tog diskussionen när jag hörde vad en av papporna i köket sa? "Ja, jag drog gränsen när Kalle ville ha ett par rosa strumpor."

Uppdatering Big To Do-listan

Kanske något för nästa bostad?


Jag har en to-dolista här till vänster. Den kunde lika gärna heta skämslistan så lite aktivitet som det är på den.
Nu kan jag i alla fall stryka bilen.
På de flesta punkter har det dock hänt grejer utan att det för den skull kan sättas punkt, de är work in progress och inget man river av mellan nattningen och Cougar Town. Ja, kanske det är därför den heter BIG to dos.

1) Göra om i garderoberna. Här har det hänt nada. Och har det hänt nåt så är det åt helt fel håll. Hur svårt kan det va? Den här punkten ska definitivt klaras av under mars månad.

2) Styra upp dagissituationen. Vi är ju inte supernöjda med dagis men det har hänt lite grejer som gör att vi just nu avvaktar. Det har hållits ett föräldramöte (utanför skolans lokaler, utan skolans personal) med väldigt hög uppslutning av föräldrar. Föräldrar som desutom visade sig vara driftiga, kloka, vältaliga. Vi var alla eniga om att något bör göras så nu dras ärendet vidare. Dessutom har Lilla Hs avdelning fått en vikarie (en man, mycket trevlig) som i alla fall stannar till sommaren.

3) Planera 35-årsfest. Jo, men här har det hänt mycket! Temat är The Future och festen hålls den 27 mars. Vill du komma är det bara att maila eller ringa eller lägga en kommentar i fältet.

4) Rita och bygga hyllsystem. Projektet ligger på is pga att vi avvaktar beslut om huruvida vi ska betala in vinstskatt eller ej... pengar alltså. Usch.

Bye bye bilen bye bye

Inga tårar, men en hals som snörptes åt för ett ögonblick eller två. Jag gillade den där bilen. Älskar Volvo och kände mig vuxen och lyckad när jag körde den (ja, med vissa undantag).

Men nu är garageplatsen tom och vi ska bli bilpoolare istället. Sunfleet har en parkering precis bakom vårt hus. Fina miljöbilar, Volvos nästan hela högen.

En stor ursäkt till alla läsare som inte är föräldrar

Ikväll jobbar jag med en liten chart, vi kan kalla den bajsa-på-toalettencharten för det är precis vad det handlar om. What you see is what you get.

Unge herrn har varit blöjfri dagtid sedan jullovet förutom då nummer två ska avhandlas. Då har det låtit såhär:

- Mamma, jag vill ha en blöja och sedan vill jag vara ifred.

Fem minuter senare dyker han upp igen, redo för kalsonger.

Igår fanns det dock inga blöjor att tillgå då nöden föll på och efter ett par händelselösa besök nådde vi så triumfens ögonblick. Det var stort. Men det kan bli ännu större: Efter fem lyckade besök är det belöningsdags på hög nivå. Skördetröskan blir hans.

Porlande pärlande

I helgen är det Lilla H och jag som lägger pärlplattor. Kolla vad fint!

Plötsligt händer det

Stor dag för Lilla H idag med andra gris-sprutan, strutglass och åktur i gamla grannens nya traktor. Och att sedan toppa dagen med en nummer två på rätt ställe... Ja, jag saknar ord. Sambon står dock sällan mållös.

- Before you have children you can't really picture yourself enjoying spending time with someone while they're having a poo, cheering them on.

Skilda på låtsas?

Jag läser fascinerad en artikel om en kvinna som säger sig ha funnit receptet på hur man får ihop det moderna livspusslet. Hon har en blogg också, check it out.

Vad tror ni? Å ena sidan låter det lockande, å andra sidan lite...ska vi säga militäriskt?

Tack för det, LEGO

Jag läser alltid morgontidningen vid köksbordet och Lilla H har insett det lönlösa i att försöka konversera mig. Han bläddrar istället i en leksakstidning.

- Mamma, vad är det där blacka dom har i händerna?
(de små legogubbarna har gevär i händerna)
- Eeeehhh, det är rymdgevär. (Visst lät det lite snällare?)
- Vad gör dom gevären mamma?
- De sprutar eld.

Lilla H ser oerhört glad och intresserad ut. Är slaget förlorat?

Jag har alltid undrat

Lilla H och Sambon leker med tågbanan då Lilla H släpper sig ljudligt.

- Did you have a little trump, my love?
- Ja, daddy. Så är det med killar förstår du.

En kille på jobbet jobbar på sitt sixpack

Vi har gått med i en stegtävling på jobbet. Det är typ 80 lag anmälda över hela landet varav jag och två av mina kollegor utgör ett. Vi blev bara tre stycken på avdelningen som anmälde oss i slutändan, ja hur gick det till egentligen?
En av oss tre gillar verkligen att träna och satsar nu på att återerövra ungdomens magrutor, en annan ska jobba ned buken litegrann och återta sin GI-shape från pappaledigheten. Än jag då, vad ska mitt mål vara?

Har insett att det är tur att jag cyklar till och från jobbet för annars hade det inte blivit många steg stegade (ja, cykling ger ju inga steg annat än med en omvandlingstabell). Har sagt upp mig på gymmet och har inte joggat sedan innan flytten. Någon viktnedgång vill jag inte ha som mål, har inga problem med vikten. Och magrutor på en 35-årig kvinna tycker jag knappt är snyggt.
Så vad ska målet vara med träningen fram till sommaren tycker ni?

PS Dagens antal steg 18 100 (cykling 50 minuter, promenad på lunchen, promenad hem från dagis med Lilla H) DS

Vårprål

Har blivit lite beroende av inredningsbloggar som inte är så himla tillrättalagda. Den här till exempel. Plåtkonst går helt bort för mig medan annat gör mig rent lycklig. Som bilden här nedanför. En tidsmaskin rakt ned i barndomen. Jag kan riktigt känna lukten av damm upphetttat av illvarm symaskinslampa.

Bild från Jag Blommar.

Den här gillar jag också jättemycket. Inte för att jag älskar allt hon hittar på men själva attityden till inredning, till färg, till att allt går att göra lite roligare; den gillar jag skarpt.

bild från rosahemmet