fredag, oktober 28, 2011

Helg och godnatt

Jobbade några timmar. Pälsen var på. Människor var snälla och fina. Jag åkte hem och la mig i en liten hög. Bröt ihop och slängde sedan in en tvätt. Som synes har jag dessutom fått "långt" hår. Helgkram på er!

torsdag, oktober 27, 2011

Tvenne världar

Ska gå till jobbet imorgon fredag om inget oförutsett händer. Typ jag blir jättesjuk.
Frisk är jag inte men inte sjuk nog för att orka ignorera viktiga möten med högsta chefen och mina falkögon på ett slutkorr.
Sju arbetsdagar i sträck har jag varit hemma på grund av sjukdom. Det har aldrig hänt förut, inte ens då jag bröt benet.
Jag har varit hos läkaren en del, snutit upp några storpack näsdukar, knaprat diverse piller och sörplat nyponsoppa och te i obscena mängder. Jag har också tänkt en massa osorterade, febriga mer eller mindre relevanta tankar.

Detta har jag noterat:
1) Jag är så dålig på att vara sjuk (slappna av, ligg kvar i sängen, se på skräp-tv etc) vilket gör mig arg vilket gör mig ännu sjukare.
2) Jag pendlar mellan hybris och nästandepression. Tankar som: Det var då själva fan om jag inte skulle ta och säga upp mig och liksom njuta av livet löper parallellt med tankar som Man får ju ändå vara glad att man lever.
3) När jag ser mig själv återvända till jobbet imorgon föreställer jag att jag liksom gör entré. Leopardpäls, nymanikurerade naglar, the works. För trött för att ens skämmas på ett klädsamt sätt.
4) Men ändå: Jag har tankar! Massor! Idéer! Massor!

Men nu ska jag tillbaka till jobbet och uppföra mig som folk. Leopardpälsen kommer att hänga kvar på sin galge.

Innan jag blev sjuk - tavelvägg

Förra helgen fick vi äntligen till det. Och här räknar jag med att ni inte fnissar generat å mina vägnar.
Jag pratar naturligtvis om den vägg med tavlor vi snackat om i ett år eller så.
Ramarna är ett hopplock av gammalt, ommålat och nytt. Motiven är lite spretiga de också. Lite sambon, lite Holger, nåt vykort å nån gammal plansch. Vi är toppennöjda!

onsdag, oktober 26, 2011

Jag skriver nåt om mitt barn istället


Den lille filosofen på bild från namngivningsdagen med mamma och moster.

Holger: Idag fick Elias följa med hem till Wille efter dagis, varför får aldrig jag det?
Jag: Jo men vi ska leka med William, det har vi ju bestämt med hans mamma.
Holger: Men när då? Vi göööööör ju aldrig det.
Jag: Men vi måste ju bli friska först.
Holger: Men det tar ju så lång tid att när vi är friska så är vi döda.

Note to self


Har nu i tre minuter försökt att skriva något fyndigt som innehåller orden: stress, deadlines, förkylning, förkylning, förkylning, sjukskriven, stress och eftertanke.

Men det ville sig inte, det får bli en annan gång.

tisdag, oktober 11, 2011

Bowling eller monster



Han fyller inte förrän i slutet av december men redan smids det planer för barnkalas. Lite är det ju för att hans mamma tycker att det är kul. Funderar på inbjudningskort, hur man kan göra egna godisstrutar, baka gröna cupcakes... Men också för att man gärna ska vara ute i tid om man vill ha kalaset "på lokal".
Ett ställe jag surfade in på häromdagen annonserade att de minsann inte tog emot fler beställningar på barnkalas just nu men att de snart skulle öppna funktionen för kalas våren 2012. Va?

Förra året bokade vi husets gästlägenhet. Den ligger en trappa ned, har ett stort rum med långbord och passade riktigt bra. Vi slapp städa vår egen lägenhet innan men visst blev det mycket plock och fix. Det ska ju inte bara vara mat och fika och godis och fiskdamm till de små, nuförtiden är ju föräldrarna med och ska även de utfordras med kaffe och kaka.

Mysigare och mer personligt än ett kalas på typ Bushuset där det ena kalaset är det andra likt. Eller? I helgen var Holger på sitt tredje kalas på just Bushuset och uppvisade inga klara tecken på att ha tröttnat, vill jag lova.

Vill kidsen ha specialdesignade cupcakes och hemmagjorda inbjudningskort eller en varmkorv, en pinnglass och ett generiskt inbjudningskort med barnvänlig grafik?

Jag är kluven som ni hör. Å ena sidan tycker jag att det är fel att femåringar ska ha kalas på lokal och därmed sätta ribban väldigt högt för sina kompisars föräldrar. Å andra sidan var vi på ett hemmakalas häromveckan där mamman bjöd de vuxna på sju sorters hembakta alternativ. Sju!!! Och så himla mycket billigare blir det inte heller om man betänker dukar, servetter, ljus, all mat, godis , snacks, lekrekvisita samt kanske något utklädningstema... (Jag vet att man inte behöver överdriva men sån är jag)

Så nu står slaget mellan monsterparty (på önskemål av sonen innan han visste att det fanns alternativ) och två timmar i bowlinghallen med burgare och glass. Holger får bestämma, ja, så får det bli.

söndag, oktober 09, 2011

För hundra år sedan



Visst var jag fin i håret för hundra år sedan? Glad och pigg dessutom. Bah.

lördag, oktober 08, 2011

En kväll gick hon på synthfest

Efter att ha värmt upp med James Brown.

Komsi komsi Peggy




Hittar de perfekta j-la skorna på Brandos in the style of Peggy. Joråsåratte. Fatta hur heeet jag skulle vara (känna mig)!

Tror ni de finns kvar i min storlek? Tror ni att små grisar kan flyga? Bah!

fredag, oktober 07, 2011

Vi dansar och dricker te




Vi testar lite breakdance efter middagen, hela familjen.

Sambon: I'm hot like an oven. Tea and dancing is not a good combination. Whoever intended the tea dance was a loon.

Fredagsnöje

I Götet köar vi för att komma in på Systemet. De e la änna gött!

torsdag, oktober 06, 2011

Can we start again?

I ett parallellt universum var hon en kvinna, en sprudlande liten kvinna, som tog lätt på det mesta och mötte morgonen med ett leende på läpparna. Varje dag gick hon till sitt arbete som var alldeles precis lagom utmanande. Resten av tiden var hon en makalös mor, sambo och vän. Naturligtvis skrev hon inspirerande blogginlägg minst en gång om dagen.

Det har varit en tung vecka. Förkylningen släpper inte taget, inte heller arbetstoppen som mer verkar ha planat ut någonstans i höjd med Kilimanjaro.

Kan vi börja om? Kan vi låtsas att den senaste veckan aldrig ägt rum? Jag tar hjälp av en riktig favoritlåt från ett riktigt favoritband. Älska rösten. Ja, gör det.