måndag, september 21, 2009

En liten tid vi leva här

Under två veckor kan ni läsa om våra bestyr här. Sedan är jag tillbaka på samma tid, samma kanal.

lördag, september 19, 2009

Alla klassiska symptom

Hade ni panik innan ni köpte lägenheten? frågade mammakompisen idag. Nej, inte jag, men Sambon var ganska skärrad, svarade jag klämkäckt.

Om sannningen ska fram så tillät jag mig aldrig att oroa mig. En natt för några veckor sedan vaknade jag i och för sig i vargtimman med tidningsrubriker av typen "Bostadpriserna i taket i Göteborg" "Den låga räntan lockar fler till köp" dansande bakom ögonlocken. Men i övrigt var det okej. Jag visste ju att vi inte skulle bli hemlösa.

Men den här veckan har jag uppvisat alla (mina) klassiska faran-översymptom.
1) Jag har varit grymt trött
2) Jag har blivit lite förkyld
3) Jag känner tecken på en begynnande urinvägsinfektion
4) Jag har svårt att slappna av; axlarna sitter ständigt i höjd med öronen
5) Sambon och jag har smågnabbats. I flera månaders tid har det varit onaturligt fridfullt här hemma, det har varit teamwork för hela slanten, men nu finns det visst utrymme för en och annan meningsskiljaktighet

Från och med imorgon, söndag, och två veckor framöver hittar ni mina inlägg här. (Klicka på hjärtat) Annonserna kommer dyka upp i DN vad det lider, inget så flärdfullt som tidingsbloggare alltså. Kram på er.

torsdag, september 17, 2009

Tokroligt om bloggen

Från och med söndag händer det en rolig sak med bloggen under några veckor... Ni får hålla utkik efter mig i bland annat Sveriges största morgontidning. Eller så berättar jag mer i helgen! (Det är klart jag gör, since when was secrecy my middle name??!!!)

onsdag, september 16, 2009

Segt blod

Och här sitter jag och bloggar på bästa sändingstid (True Blood, SVT kl 22). Men jag vet inte, jag har liksom redan ledsnat. Tyckte första avsnittet var suveränt men sedan har det blivit så segt och förutsägbart, Sookie så töntig. Ni fans, ska jag ge det en chans till, skärper de till sig? Kanske ska jag läsa böckerna istället?

Vad ska jag göra nu då? Jo vet ni, jag ska satsa på att få lite mer sömn än sex timmar, något som varit standard den senaste veckan.

Här kommer en bild till från lägenheten. Let me introduce to you...
Gästtoaletten! I huset har vi bara ett badrum/toalett så det känns nästan orimligt lyxigt.

By the way...


Vi har köpt lägenhet!

måndag, september 14, 2009

Nu ordnar sig allt!


Skönt, jag som känt mig lite stressad.

fredag, september 11, 2009

23:02


På femte försökte godkändes bilden.

Fyrvägskonversation inför kvällen

- Fnissnatt i bästa tonårsstil låter fantastiskt roligt...
- Jag kanske kan sova en sväng mellan 11-01 så kan jag gå på't igen!
- Jag behöver nog oxå ta mig en liten tupplur ikväll... vi kanske skall börja med det :-)
- Haha, jag med! Men en drink så är det problemet löst.
- Du menar att du somnar efter en drink?
- Så kunde det låta men jag funkar ju tvärtom som tur är.
- Ja, det är tur Kim! Gud vad vääääääärt det ska bli!
- Snart lägger jag ut den här konversationen på bloggen så mycket som den äger.
- Den äger fett!

08:34


Sen buss idag, då samsas man med alla skolbussar här på landet.

torsdag, september 10, 2009

Tyd me!

Släng alla andra lexikon i väggen! Mitt arbetsliv vore oändligt mycket svårare utan tyda.se. Och Google förstås, men det behöver jag väl inte nämna.

söndag, september 06, 2009

Naturens under

Vi är ute och söndagspromenerar.

- Mamma, jag kan se the field!
- Jag också, det är Alfs fält! Mamma säger "fält".
- Fäll?
- Fält. Man kan säga "åker" också om man vill.

Tystnad.

- Mamma, vart åker the field?

Solen går i moln.

- Mamma, vart tog solen vägen?
- Den kröp in bakom ett moln.
- Är solen blyg, mamma?

fredag, september 04, 2009

På knä

Jag är så trött att jag nästan går på knäna just nu. Det är jobbet såklart, en väldigt intensiv tid då jag formligen sprutar ur mig texter. Kombinera det med några nätters halvtaskig sömn och ett ändlöst flängande också utanför arbetstid så har ni förklaringen.
Men denna helgen blir lugn. Det känns rätt gött att ha kapitulerat inför hösten, tycker jag. Låta trädgården djungla till sig (hey, det är ju snart inte vårt ansvar!) och rulla in grillen i garaget.
Imorgon kväll är vi bortbjudna locally till våra vänner Kevin och Anne. De är trebarnsföräldrar. Vi umgås med trebarnsföräldrar. Jädrar vad vuxet. Och kul!
Men innan dess ska jag jobba lite, brottas med Lilla H och stjälpa i mig några kannor te.

Status bostad förresten: Fyra stycken visningar denna veckan, ingen föll oss dock riktigt på läppen. Tyvärr. Den 18 oktober ska vi vara ute härifrån. Då magasineras lejonparten av vårt liv och vi tar in på hotell. Ja, hos Anna, M-P och Sigge alltså. Underbara, fina ni.

onsdag, september 02, 2009

20:30


Efter ännu en häftig regnskur. Jag tycker nog att det är vackert trots allt. Göteborg. Hemma.

tisdag, september 01, 2009

Du är det finaste jag vet

Jag mailar med en vän som väntar barn och skriver...

Jag gillade verkligen att vara gravid, alla var så snälla och hjälpsamma och intresserade. Det tog ett ganska abrupt slut i och med Holgers födelse dock. Då var alla bara intresserade av det lilla baaaaaaarnet och själv satt man där med baby blues och 12 stygn i rumpan ;) Precis som det ska vara!

Sedan ångrar jag mig, det lät kanske lite för negativt, och skriver...

Och om jag låter som om det inte är det minsta kul när man verkligen blir förälder så är det ju självklart inte så.
Det är alldeles omtumlande och läskigt och man blir trött och man undrar om dom andas och man undrar om dom äter och om dom har ont i magen och när dom ska sluta skrika och om blöjorna verkligen är slut igen och om man någonsin ska hinna duscha och om man ska få äta sin mat kall idag IGEN och om man alltid måste gå med fuktig BH framöver. Ja så var det.
Men
mjuka små fötter med världens minsta tår, små lätta andetag, fjunigt hår, mjölksöt andedräkt, sovstunder i famnen och en obeskrivlig lycka över att JUST VI hade turen att få JUST HONOM. Ja så var det också.
Och nu när paniken och värsta oron är borta sedan mycket länge är det enbart glädje. Ja, det går inte en dag utan att vi säger till varandra att vi haft sådan tur! Att han är så fantastisk! Nuförtiden är det faktiskt mycket sällan jobbigt, vi får ju till och med sova :)