måndag, december 27, 2010

Julmarknad i Nice


Snart har alla städer i världen ett eget hjul som ingen åker i. Temperaturen varierar mellan typ tre och tjugo grader. Svårt att klä sig.

torsdag, december 23, 2010

A week to remember

Byn Valbonne.

Imorgon bitti åker vi till Frankrike för att fira jul. Ni som inte läst min blogg så länge vet kanske inte att vi har delar av vår engelska släkt där. En sisådär 30 minuter från Nice ungefär. Det är tre år sedan vi firade jul där och det är fantastiskt på många sätt. Bland annat tack vare att min svägerska är världsbäst i köket.

Sedan kommer det säkert att gnissla lite lätt i relationerna - det är snudd på tio år sedan som Sambon och hans två bröder befann sig på samma plats senast. Lägg därtill min galna svärmor, min lomhörde svärfar, de fyra pojkkusinerna och oss tre respektive (som faktiskt är normala alla tre) så inser ni att det blir a week to remember.

God Jul på er. Jag läser er, jag lyssnar, jag finns här i bakgrunden.

tisdag, december 21, 2010

Like father, like son


Lilla H greppar en sopborste, tar ett gitarrgrepp och rockar loss.


Sambon:


- Like father, like son. Musician/Cleaner

måndag, december 13, 2010

My first love

Han var några år äldre och bodde i närheten av en vän. Jag gick i första klass och kärleken drabbade mig med en våldsam kraft.

Hemma i hallen vankade jag av och an och led för första gången alla kärlekens kval. Mamma lyfte upp mig i famnen och satte sig på badkarskanten.

- Är det något du är ledsen över?
- Jag bara går här och allt jag kan tänka på är den jag älskar.

Att hon lyckades hålla sig för skratt.

söndag, december 12, 2010

Jag fick feeling

Day 01 – Introduce yourself

Jag är en 35-årig före detta blondin som har långt till bäst före datum. Lever i en lång relation med en engelsman jag träffade då han var popstjärna och jag var en näpen liten groupie. Vi har en son på snart 4. Just nu bor vi i Göteborg men rycker upp pålarna med jämna mellanrum.

Jag är utbildad journalist men efter några år i yrket arbetar jag nu som informatör på ett stort företag. Jag gillar att skriva men än viktigare är kombinationen av roliga kollegor, högt tempo, nya utmaningar och en bra lön.

Jag är ambitiös och strukturerad, bestämd och lätt distanserad.
Men också positiv, lojal och rolig. Ödmjukhet är jag för gammal för.

Jag gillar att dricka drinkar, att klä upp mig, att läsa, att resa bort och att komma hem.

Nyligen har jag:

* haft förlängt blogglov
* försökt mig på att skriva en roman
* tillbringat en fantastisk helg i London
* fått en ny titel och högre lön
* jobbat för mycket
* tillbringat en adventshelg i soffan hos mina föräldrar

Och dom formade mig också


Det fanns en musikgrupp ett tag i början på 90-talet. Då när allt hade en mening, då inget rycktes på axlarna åt, då blodet hela tiden pulserade. Rött, varmt, hårt.


De hette Franska Bönder och gav bara ut ett album; Hon. Det kom ut 1992.


Häromdagen lade en vän från den tiden upp ett klipp, någon jag återupptäckt via Facebook. Jag började nästan gråta av rörelse. Nån mer som minns?


Tänker du på resor?

Är du trött på dig själv?

Talar du om vädret?

Är du också rädd?


tisdag, november 23, 2010

Man stänger en dörr

Idag stängde jag dörren om mig själv och kastade bort nyckeln. Nä, inte precis men stängde ned mailen i alla fall. Nä, inte precis men sjukanmälde mig i alla fall. Josåratte.

Lika bra som jag kan vara på att avsluta stora produktioner på jobbet under budget, på mindre tid än beräknat och till allas beundran, och lika bra som jag är på att "festa in i kaklet" som min kollega så vackert uttryckte det; ja, ännu lite bättre är jag - faktiskt - på att dra ur proppen under en dag eller två.

Idag sitter jag i min favoritfåtölj. Mild ledvärk och halsont och med en svullen mandel (höger sida). Men huvudvärken från i morse är borta. Jag surfar gamla youtubeklipp och knarkar lite inredning. Något dåligt samvete för manuset har jag inte. Har inte haft en enda gång sedan jag sist skrev vilket var i.....ehhh onsdags förra veckan.

Nu ska jag bli frisk. Sedan ska jag åka till London. Sedan ska jag lämna november med ett leende på läpparna, iklädd en ny kappa och med siktet inställt på att färdigställa en text som jag nästan börjat längta lite efter.

onsdag, november 17, 2010

Jag läser ett inlägg hos Annelie som också medverkar i NaNoWriMo och som skriver om att bli bergtagen. Om att älska sina karaktärer och om att gå in i ett hemligt rum.

Precis så är det för mig också. Fast tvärtom.

Min bok har 30 000 ord plus nu (jag använder termen "bok" mycket, mycket löst här. Ett rått råmanus är en mer träffande beskrivning). Att jag skulle hinna klart mina 50 000 ord till den 24 november är en orimlighet, men klart ska det bli och gärna innan december för då vill jag göra annat.

En bra kväll har jag flow och då är det nästintill njutbart. Då småler jag lite åt huvudpersonens humor eller rodnar lite åt en sexscen.
Men för det allra mesta är det tröööögt. Och det är helt okej, jag förväntade mig inget annat.

Igår fick jag för övrigt en chock då jag stod i duschen. Då kom den nämligen till mig: Idén till nästa bok. Suck.

måndag, november 15, 2010

Lycka är...

...att ha en son som kläcker underbara oneliners. Idag vid middagen.

Jag: Åh, Holger. Älskade unge!
Holger: Jag är rolig också.

Olycka är...

...att ha en Sambo som kläcker ur sig saker som denna nedan. Vi var på väg till spårvagnen igår. Jag i min älskade poncho/sjal, allmänt kallade snuttefilten. En svart, stickad sak med mängder av små volanger. Sambon går ett par steg bakom mig.

- You look a bit like a sea creature.
- That's a compliment and a half.
- I never said anything bad about sea creatures.
- You're not making it any better.
- One of those that live on a coral reef.

Over and out.

Kuriosa: Nu googlade jag runt lite för att hitta bilder på det där fiskfjället. Här kan man se bloggaren Cecilia Blankens i samma poncho. Och hon befinner sig ju vid havet på bilden så kanske har Sambon en poäng. Gillar för övrigt den här bloggen, den enda modeblogg jag faktiskt läser även om den innehåller lika mycket snicksnack om hennes barn.

lördag, november 13, 2010

Jag saknar mitt hår

obs - bilden är från typ 2007.

Redan när jag satt i frisörstolen och frisören fönade mitt nya, bruna hår torrt tänkte jag: Vad kul det blir när jag färgar tillbaka.


Alltså, ombyte förnöjer och det är inte det att jag tycker det bruna är fult. Det är bara ...inte så mycket jag. Come back blondie, allt är förlåtet.


Lite kryptiskt då kanske att jag köpte en ny brun färgning på ICA idag.

fredag, november 12, 2010

Motionerar skrivmuskeln

För mig påminner det här manusskrivandet väldigt mycket om att motionera. Innan man drar på sig träningskläderna/öppnar dokumentet känner jag nästintill olust; absolut ingen förväntan.

Första minutrarna går segt. Fingrarna liksom far runt i blindo över tangentbordet/benen känns stumma mot asfalten. Men har man tur är det en sådan dag då man har flyt och faktiskt kan det kännas lite, lite njutbart efter en stund.



Men efteråt - EFTERÅT!!! Känslan av upprättelse, stolthet och tillfredsställelse. Den är värd ganska mycket, den.

Status: 23 522 ord and counting.

måndag, november 08, 2010

Det ena leder till det andra

Som liten fick jag positiv uppmärksamhet för två saker i skolan:

Jag var bra på att skriva och jag kunde sjunga rent.

Detta fick till följd att:

Jag ville bli sångerska/skådespelerska men trodde att jag nog skulle komma att arbeta med språk.



Några författardrömmar närde jag aldrig vad jag kan minnas. Däremot minns jag att det under gymnasiet gick upp för mig att många, väldigt många, som var "bra på språk" slutade som språklärare.

Min klassföreståndare var dock tydlig med vilka planer hon (inte) hade för mig.

- Lisa, bli inte lärare. Det är ett slaskyrke!

(Många år senare vikarierade jag som lärare under ett fantastiskt läsår så kanske valde jag fel ändå.)


Efter några strökuser i svenska och engelska sökte jag till journalisthögskolan och kom in. För mig var inte journalistik en ingång till att ställa samhällets makthavare till svars utan en möjlighet att skriva.

Under en frilansperiod i början på 2000-talet hade jag planer på en faktabok som skulle vända sig till unga vuxna och som på ett roligt (informativt!) sätt berättade allt de behövde veta för ett liv som vuxna. Det blev aldrig något av med den och nu är idén redan gjord flera gånger om. Men det här med att skriva hittepå...Det har jag inte gjort sedan grundskolan.

Jag läste ett inlägg hos Annlie om huruvida man berättar för kreti och pleti att man är med i NaNoWriMo eller ej. För mig är det en no-brainer. Om jag inte berättar får jag ingenting gjort. Det är inte karaktärernas fabulösa utsvävningar som håller mig igång, det är skammen jag skulle känna om jag inte fullföljde. Skam, press, mål, deadline. Mycket viktiga ingredienser här i livet. Inspiration? Den hinner vi inte vänta in.

När/om jag fullföljer och faktiskt får ihop mina 50 000 ord (passerade just 20 000 och ligger något lite efter planeringen) så är jag nöjd. Jag har då (på första försöket) fått ihop ett slags råmanus.

Jag kommer troligen att plocka upp texten efter julhelgen och läsa det med fräscha ögon. Om jag känner någon slags lust inför den kan jag till och med tänka mig att arbeta lite till (jag brukar gilla att småpilla i existerande texter). Men sedan? Att skriva om en gång till, att researcha förlag, att gå där och längta och vänta och hoppas... Nä, då ska jag verkligen verkligen tro på att jag har något speciellt.

Och det har inte den här storyn.

Men den har gett mig möjligheten att testa något nytt, att ha ett mål, att ta reda på litegrann om vad det innebär att skriva så stora textmassor. Och möjligheten att skriva dialog! Shit, vad kul det är.

Det är erfarenheter jag ska vara stolt över att jag orkar skaffa mig på eget bevåg. Och om den där storyn någongång dyker upp, den där som bara måste berättas...Ja, då vet jag ju faktiskt hur man ska börja.

fredag, november 05, 2010

Om att spurta i 20 dagar

Det här med skrivandet. Igår blev det inte ett enda ord och idag har jag ännu inte börjat.

Status just nu: 14 348 ord
Antal dagar kvar (jag åker till London den 25.e och ska vara klar innan dess): 20
Antal ord per dag om jag ska lyckas: 1782
Mesta antal ord jag skrivit hittills på en dag: ca 1600.

Så vad tror ni? Det kan gå, I'm a deadline kind of girl.
Problemet är väl att jag faktiskt redan pushar mig själv för att få ihop de där 1500 dagliga orden jag siktat på hittills. Jag skriver omkring två timmar per kväll eftersom det inte finns fler timmar när man heltidsjobbar. Men som sagt, det kan gå om jag satsar liiiite extra på helgerna och kanske tar ledigt en dag. Och slutar läsa bloggar/blogga.

Update: Två timmar och 40 minuter senare. Ikväll blev det 2 230 ord. Det går alltså!

onsdag, november 03, 2010

söndag, oktober 31, 2010

Genusretorik


- Mamma, titta jag har byggt en bur av lego.

- Vad fint! Vad är det för gubbe du har låst in då?

- Tjejer kan också vara tjuvar. Hon har tagit en handväska.

fredag, oktober 29, 2010

Sambon supportar mig i skrivprocessen...


...genom att köpa hem favoriter som är som bensin rakt in i aortan.

Einstein


Folk har liknat mig vid geniet Einstein idag. Tyvärr syftade de på utanpåverk snarare än praktverk.

onsdag, oktober 27, 2010

Hål i huvet


Jahaja. Då var det officiellt då. Jag kommer mestadels att köra lazy blogginlägg med mobilen de närmaste trettio dagarna. Jag har nämligen anmält mig till tävlingen för självplågare nummer ett.


Dessutom har jag redan börjat eftersom jag ska åka till London den 25 november och måste bli klar med min roman.


I två kvällar har det skrivits och min word count ligger nu på 3037 ord. Målet är att skriva minst 1500 ord om dagen, annars når jag inte målet på 50 000 (först då räknas det som romaaaaaan) och blir ingen vinnare i tävlingen. Hål i huvet kommer jag väl ha lik förbaskat.

lördag, oktober 23, 2010

Välkomna in i trollskogen


Två och en halv tapet uppe. Nu: hemkörd pizza från Cyrano.

torsdag, oktober 21, 2010

Pojken vi älskar

Pojken, flickan och masken.


Vi har besök av paret med den söta femåriga flickan. Lilla H stilar genom att tokhoppa i soffan och hälla ut hela lådan med smålego över huvudet. Det biter kanske inte riktigt.

När det är dags för dem att gå har Lilla H filat på en ny strategi. Med sin vänaste röst säger han:

- Du...om det är något fel på ditt dagis...ring mig så kommer jag och hjälper dig.

måndag, oktober 18, 2010

Hemmavé


Snart ett år i stan! Kanske att vi till helgen som kommer lyckas få upp någon av de tre tapeter som ligger och väntar på oss. Barnvakten är i alla fall bokad.


Söndag och Sambon överträffar sig själv i nitiskhet och egen-klappade axlar.


Inleder dagen med att ta upp beställningar på önskefrukost och drar till Ica innan klockan är nio (Jag = croissanter)


Tiilbringar resten av dagen såhär: Tvättar alla skåpsluckor i köket, putsar de rostfria, torkar rent i kylen och skurar ugnen. Städar badrummet och toaletten, dammsuger och lagar köttgryta.





Jag nöjde mig med att hänga upp en tvätt och göra några små syjobb. Men inte har jag dåligt samvete för det. En konst i sig! Kanske är det jag som förtjänar en klapp på axeln?

fredag, oktober 15, 2010

Skrävlarn Skavlan

Tony's bok. Har kallats för desillusional and bonkers (desillusionerad och galen). Det får mig bara att flytta den högre upp på julklappslistan.


Nä, jag gillar dig inte, Fredrik Skavlan. Ditt myspysiga sätt och ditt fluffiga hår är bara en fasad för nåt ganska sinistert. Det är jag säker på. Jag får väl erkänna att jag råkat missa de flesta av dina program - oops - men i dem jag sett hämtar du verkligen hem den där kritiken från i våras. Keeeerrrrchinnnggg!


Detta till trots såg jag torsdagens intervju med Tony Blair. Du var inte bra, Fredrik. Och det säger jag inte för att du är sexistiskt lagd utan för att jag är journalist. Sluta avbryta dina intervjuobjekt. Nä, lyssna nu. Det får dig inte att framstå som en skjutjärnsjournalist. Du kan aldrig få en så slipad politiker som Tony Blair att säga något han inte kalkylerat med.


Tony, however, I like you! I lived in England in 1997 when you were first elected and actually felt honoured to be there; in a country so full of life and optimism (and Damon from Blur).

And then you went and entered Iraq and lost my respect in the process. Did you know I was interviewed on BBC News in my pink wolly hat as we took part in the big anti-war demonstration through London?

Still like you though, and still believe that you are the only one who can bring that excitement from the 90s back.

Genom sig själv känner man andra

Brighton Pier


Fredag kl 17:21





På väg hem efter en intensiv jobbvecka. Cyklar genom vackra Nya Allén där jag i två veckors tid njutit av det fantastiska lövverket. Från fulla kronors röda löv till dagens blekgula, heltäckande golvmatta. Precis innan jag svänger höger in på Sten Sturegatan möter jag två killar i 25-årsåldern. Hur de tänkt sig fredagkvällens utveckling är tydlig. Systempåsarna slår vinröda och tunga mot låren. De har redan börjat läppja på varsin Three Hearts.


Jag tänker: Ojojoj, lite tidigt att börja redan nu, grabbar?


Så stoppar jag mig själv. Minns att det sista jag sa till Sambon när vi språkades klockan fyra var: I'm counting on being home at 17:24 and there to be a glass of wine waiting for me.





Så vad hände klockan 17:25 och vad hade vi att fira? Jo, jag fick krypa upp i soffan och titta på en gammal favorit Location, location, location, i dagens avsnitt från Brighton.


Flyttar vi till England så blir det dit.

Firandet? Tja, det har varit en bra vecka. Vi trivs.

onsdag, oktober 13, 2010

Jag är jordens mitt


Jag tänker:


Man får vara stolt över att vi klarar oss så bra. Över att Lilla H är en sådan social fisk, att vi då och då håller varandra i handen Sambon och jag.


Att flytten in till stan var ett genidrag. För oss som är rätt så noga med att det är städat och ordning och fint hemma så hade ett helt hus med trädgård varit för mycket.


Så mycket står och faller med mig, men jag jobbar ständigt med att inte ha det så. Jag älskar att delegera har jag upptäckt. Long gone are the days när jag ville peta i allt,allt,allt och visa framfötterna.


Jag är inte skrockfull men hur i himlen kan man skriva en bok och kalla den Kärnfrisk familj - så gör du och sätta sig själv och sina telningar på framsidan? För mig är det likställt med att be om sju svåra år.

torsdag, oktober 07, 2010

Vem skriver roliga romaner på svenska?

Kommer liksom inte på nån som har det där handlaget med karaktärerna och såna där skojiga vändningar som får en att skratta rakt ut.
Finns säkert många men jag kan just nu inte komma på en enda. Kan ni?

Oktoberkärlek



tisdag, oktober 05, 2010

Här bor jag

...och Håkan. Göteborg alltså. Tur man bor här så man slipper få hemlängtan.
Känner igen nästan varenda bildruta, då vet man att man bott här länge, länge.

Så värt!

Iphone 4 - just nu upphov till grönaste avundsjukan i vårt hem


Kommer ni ihåg att jag klätt upp mig till tänderna inför årets löneförhandling för nån månad sedan? Och så var min chef sjuk. Sen glömde jag klä upp mig när det väl var dags och gick väl inte dit i mysbralla kanske men ändå. Då visade det sig att det inte var någon löneförhandling utan ett helt annat samtal, om min roll och så vidare. (Min chef har bestämt att jag är "en pelare" som hädanefter ska arbeta mer strategiskt.)

Men det var inte det jag skulle komma till utan något mycket viktigare. Tre års corporate work ger äntligen resultat! Inte i finare titlar eller mer pengar på kontot utan i en Iphone. Hur enkelspårig är inte jag?

Gillar i f s min HTC Snap men Sambon är avundsjuk och bara det gör det värt. Hatar dock att lära mig nya gränssnitt. (Ingen som tycker synd?)

söndag, oktober 03, 2010

Lek för stora och små


Sambon är nere i veckan källaren maj letar efter ärvt smålego till Lilla H. Han hittar tre även tre sk försvunna flyttlådor med böcker. Överst ligger en all time favourite. Läs den!

Teatime


Lika bra att omfamna den. Hösten alltså. Friggs, bästa tesorten jag smakat. Ikväll testas två nya: mintlakrits och söt äppelpaj. Party on!

lördag, oktober 02, 2010

Teatime


Lika bra att omfamna den. Hösten alltså. Friggs, bästa tesorten jag smakat. Ikväll testas två nya: mintlakrits och söt äppelpaj. Party on!

fredag, oktober 01, 2010

Längtans ljuva blomma


Arran Hotel, Gower St, London

Jag skriver VD-ord till årsredovisningen och lyssnar på BBC Radio 6 och blir alldeles sjuk av London-längtan, Englandslängtan.
Tur då att jag ska åka dit i slutet av november! Tänk London i julskrud, tänk lite mildare temperaturer, tänk fina skor, tänk pubpaus, tänk GT och bästa indiska maten, tänk jag och Kim som aldrig slutar prata.
Och så ett mysigt centralt B&B som grädde på moset. Lyllos mig!

onsdag, september 29, 2010

Får man göra så?

Bild courtesy of Kim, klänning courtesy of Carin, utväxt modellens egen.

Jag hade tid hos frissan för tre veckor sedan. Hon sms:ar och säger att hon ska resa bort. Kan jag tänka mig en annan tid.

Dagen innan min nya tid får jag ett nytt sms. Hon är sjuk och vill boka om igen.

Jag svarar okej men lite jobbigt att behöva bli ombokad igen. Utväxten krymper ju inte om man säger så.

Dagen innan min nyaste tid får jag ett....you guessed it...sms. Min frisör är långtidssjukskriven. Försöker sätta in saker i ett större perspektiv. Det fungerar en stund och jag får iväg ett krya på dig-sms.



Och nu står man här med utväxten Allan och heller ingen frisör. Tips?

torsdag, september 23, 2010

onsdag, september 22, 2010

Friends alltså! Det är livet!

På fredag har jag date med mitt tjejgäng. Vi fyra som lärde känna varandra på journalisthögskolan, som firade tioårsjubileum förra året och som typ är den smartaste, snyggaste lilla kvartett som skådats.
Jallafall.

Vi har liksom följts åt. Sökte jobb samtidigt, flyttade ihop med karlar samtidigt och fick barn nästan samtidigt också. (Liv, Holger, Mathea, Nike - era mammor rockar fett!) I år har alla minus en också krisat samtidigt (jag är det svarta fåret). Något som inneburit att vi inte kunnat ses lika ofta och framförallt inte alla samtidigt. Men på fredag är det dags! Men tro inte att vi ska deppa ned oss i rödvin och analysera i överkant. Nej, nej. I alla fall inledningsvis ska vi ha klänningsprovning (alla ska ta med sig några som är signifikanta för den egna stilen och så ska vi byta för att se om man gillar nåt nytt, ja ni fattar). Och så ska vi dricka bubbel.

Till er ära, kvartetten, och mina andra underbara vänner, kommer här en vänskapsenkät som flyter runt i cyberspace.

Vem var din allra första vän (som du minns)? Är ni fortfarande vänner?
- Min första vän var Åsa. Hennes kusin och jag bodde grannar men när vi flyttade hamnade jag mittemot Åsa och hennes familj. Jag var tre, hon fyra och vi lekte kopiöst mycket fram tills att vi var tio-elva kanske? Favoritlekar var Barbie (Åsa var ensambarn och hade alla, jag hade mest trista Sindysar) och att lyssna på musik och uppträda för snälla föräldrar (Åsa kunde spela piano, jag trodde jag kunde sjunga). Vi är vänner på Facebook och stannar och pratar när vi ses i hemstaden. Fin tjej!

Vem av dina vänner har du känt allra längst?
- Av dem jag umgås med är det Daniel. Han la en Petunia i min sockerdricka på ett disco. Jag gick i fyran, han i femman. Det blev aldrig nåt mellan oss, varken då eller längre fram. Det är vi nog båda lika glada för! Daniel är som min bror och jag skulle på allvar inte tveka en sekund över att ringa honom mitt i natten under kris (aldrig hänt iofs). Daniel är mycket hjälpsam och bland de roligaste jag känner. Varje gång han ringer inleder han med: Lashi dodi alternativt Hello Paula Twice alternativt något annat internt skämt från 80/90-tal.
Kaxig och lite smådryg kan han vara förstås men sällan mot mig och det har blivit mycket bättre med åren. Love!

Hur många bästa vänner har du?
- Två? Sex? Det beror ju lite på hur man räknar. Kanske en? Då är det min syrra i så fall.

Vad är det värsta en vän gjort mot dig?
- Nåt jag inte känner till antagligen. Kan inte komma på något men när man gick på typ högstadiet dog man ju lite varannan vecka pga nåt kompistjafs.

Vem av dina vänner vet mest om dig?
- Just nu tror jag Kim vet mest. När kompisar krisar öppnar man sig själv mer. Härligt! Inom Kvartetten hade vi ett breakthrough för typ ett par år sedan som föranleddes av att jag skickade ett mail med ämnesraden: "Släpp ryggan!" då jag själv mådde rätt kasst.
Vi hade hamnat i nån slags charad av "nu när vi är morsor och stadgade och med män att vara lojala mot ska vi väl inte snacka problem". Värdelöst! Sedan dess är våra dejter om möjligt ÄNNU roligare. Särskilt eftersom Kim envisas med att avsluta allas våra utläggningar med orden: Livet alltså...

Är du öppen för att lära känna nya vänner nu i vuxen ålder eller känner du att det "räcker"?
- Jag är en total sucker för att folk ska tycka om mig och eftersom jag har Sambo vänskapsflirtar jag istället, med män som kvinnor. Jag tycker lätt om folk men sedan brukar det stoppa där. För att jag ska ta något vidare, utanför arbetsplatsen till exempel, krävs det ganska mycket. Jag har många vänner och många av dem träffar jag jättesällan, även de som bor i samma stad. Så... jag känner att det räcker. Däremot skulle jag vilja ha lite fler parvänner. (Eftersom de vi brukar umgås med separerar, haha. Nä sorry, plump kommentar.)

Vilken egenskap uppskattar du allra mest hos en vän?
En enda? Nä två får det bli. Att de är roliga och står upp för mig.

Vad gör du och dina vänner när ni träffas?
- Olika beroende på vän. Man kan väl säga att trenden genom åren har gått mot några glas färre vin och lite mer vällagad mat. Vad gör vi inte? Ser på TV eller film. Vi pratar!

Tycker du det är viktigt att vänner är superärliga mot varandra? (typ någon frågar: tycker du att de här skorna är fina?)
- Gud nej. Vänskap är också att veta när man ska ljuga eller i alla fall frisera sanningen. Jag skulle aldrig få för mig att berätta för en vän att de klär sig fel för sin kroppsform, borde tänka på vikten eller annat som av vissa räknas som "ärligt=snällt". Apropå skor kan de istället få säga: De är väldigt du! Det tar jag nämligen som en komplimang!

Hur är du som vän tror du själv?
- Rolig! Glad! Ödmjuk! Nä. Eller jo (inte ödmjuk alltså).
Men också lite disträ, lite för kompromisslös/taktlös ibland, lite Fröken Duktig mot vissa?

Hur gillar du att umgås – i gäng flera stycken eller one to one?
- En och en är jättehärligt men jag skäms inte i en grupp om man säger så.

Välj två av dina nära vänner och berätta om hur du lärde känna dem?
-Anna och jag "gick och läste ihop". Vi gillade varann litegrann men gick på olika skolor så "det blev aldrig något". I efterhand har hon sagt att hon var rädd för mig (jag=1,61, hon =1,78) men det tror jag hon hittar på. Sedan började vi i samma samhällsklass och hängde i samma gäng. Efter det flyttade jag till London och då minns jag att vi höll kontakten men inte så nära att hon var och hälsade på mig. Efter ett par år sket det sig med min dåvarande engelsman och då fixade Anna sommarjobb i Sverige åt mig på en kvart. Efter det flyttade vi till Götet ihop, gjorde allt ihop i flera år. Numer lipar vi på varandras bröllop (hennes) och har födelsedagsfester (gemensamma). Sånt. Anna är en übermensch. Råsnygg, 2.0 på högskoleprovet, urtrevlig, viceVD. Tänk, hon gillar mig ändå!
- Minna. Min finska Londonvän som jag har dåligt samvete över för att jag hör av mig så sällan. (Onödigt, hon har fler vänner än någon annan jag känner) Hon hängde lite med Sambons band när jag och han hade distansförhållande, så till en början var jag bara "men ååhhhh, sluta va jobbig nordisk groupie" (min självinsikt var dålig på den tiden) Men sedan vann hon mitt hjärta genom att alltid vara så glad, smart, snäll och uppmuntrande. En riktigt, riktigt fin, godhjärtad människa. Och den i världen som älskar musik nästan ännu mer än Sambon.

Vad bråkar du oftast om med dina vänner?
- Vi bråkar inte. Vi snackar knappt skit. Sorry, rättelse. Vi snackar inte skit. I alla fall inte med någon slags illvilja i botten. Min syrra och jag ryker förstås ihop ibland men det är inte heller så ofta.

Hur enkelt släpper du in nya bekantskaper i ditt liv?
- Svår fråga. På många sätt är jag jätteöppen (hello, jag har en blogg där jag just nu beskriver mig själv och halva bekantskapskretsen - sorry!) Jag skäms inte så ofta och gillar att dela med mig av mig själv, mitt liv, anekdoter... Samtidigt är jag långt ifrån pladdrig. Det är väldigt sällan jag ångrar något jag sagt (till och med som onykter) Så: Jag låter folk komma nära för jag gillar homo sapiens, både mig själv och andra. Samtidigt är jag väldigt lojal mot min Sambo till exempel och pratar inte vitt och brett om vårt förhållande eller hans problem med vem som helst.

Säg en svensk kändis du skulle vilja vara vän med och varför?
- Sjuk fråga! När jag var i 20-årsåldern hängde vi gärna med kändisar, allra helst i London. En fest med en kändis närvarande var liksom en mycket bättre fest. Lite skamlöst faktiskt, men vi var ju unga... Sedan blev jag ju ihop med en minor celebrity också och då försvann lite av mystiken. "Kändisar är ju bara människor de också..blablabla...." Till frågan då: Kanske något roligt par som gillar samma saker som vi: Bubbelvin, musik, skratta, äta snacks? Luuk och Berg, kan de vara nåt? Gillar de också ostbågar? Då kan vi ropa Holger samtidigt åt våra barn också för ökad comedy effect.

Valet - the aftermath

Hur ska jag kommentera utgången av valet? Jag har inte riktigt hittat de vassa argumenten eller tiden för reflektion. Det är mest magkänsla just nu. Flera bloggare jag följer beskriver det dock väldigt väl och skarpsinnigt.

Men något jag skulle vilja framhålla är:

Vad man röstar på har alltid ansetts så himla privat i Sverige. Men varför då egentligen?

Visst kan man tycka att ens grannar inte har att göra med om man är röd eller blå eller vad man egentligen tycker i de olika sakfrågorna, men jag tror att om vi släpper lite på det där så öppnar vi upp för en större politisk diskussion. En diskussion som krävs för att vi ska slippa främlingsfientliga partier i Riksdagen. Våga ta en diskussion på arbetsplatsen, i sandlådan, på släktmiddagen, så att vi inte bara sitter och gnäller framför datorskärmarna vart fjärde år!

I väntans tider...

...trodde aldrig jag skulle komma dithän. MEN - det blir plastgran i år.

fredag, september 17, 2010

Så vet även ni lite mer om mig...

Min FB-status ikväll:
Okej. Kom igen nu alla mina smarta, välavlönade vänner (dvs alla jag känner): Bortse nu från den egna plånboken på söndag. Det svider men det är bara som att dra av ett plåster; du glömmer snabbt vad det brukade stå på lönebeskedet. Visa istället att du är en MEDmänniska, att du vill något annat med din tid här på jorden än att se om ditt eget redan välinredda hus. Rösta in oppositionen!

söndag, september 12, 2010

Skribent i tio steg

Amanda har en uppmaning på sin blogg. Läs hennes tips och även de som kommit in i kommentarsfälten. Löjligt intressant.
Jag är En Lisa och har arbetat som journalist, lärare och nu som redaktör och skribent på en informationsavdelning.
Här är mina tio tips till den om vill försörja sig som skribent.

1)
Älska det skrivna ordet! Läs allt du kommer över i så många olika stilar som möjligt. Romaner, bloggar, tjejtidningar, dagstidningar, cornflakespaket... Om du tycker något är bra, fundera på varför. Vilka knep använder sig skribenten av?
2)
Skaffa en utbildning. Själv gick jag journalisthögskolan samt läste svenska och engelska på universitetet, men det finns såklart många sätt. Fallenhet måste du ha innan du börjar men genom ständiga inlämningsövningar lär du dig att ge och ta kritik. Båda absolut nödvändiga för att bli riktigt duktig. Utbildning ger dig också en trygghet då du har ett papper på att "du kan". Vill du till exempel bli journalist är det svårt att få in en fot på de stora tidningarna utan hög utbildning.
3)
Jobba som fan. Skriv för lokaltidningen även om den är dålig, skriv en blogg, skriv i fanzines, hoppa på extrajobb även om du jobbar heltid om det ger dig nya erfarenheter. Bara när du skrivit 100 notiser kan du skriva tio bra notiser på ett par timmar (något som faktiskt krävs oftare än man kanske tror).
4)
Vilken sorts skribent vill du vara? Jag är ganska duktig på reportage men min absoluta styrka är att jag är snabb och mångsidig. Allt man skriver blir inte det bästa man gjort men mitt mål är att ha en väldigt jämn nivå och en så hög lägstanivå som möjligt. Då känner arbetsgivaren att han/hon kan lita på dig. Du får ett gott rykte och fler jobb.
5)
Lär dig bra svenska. Vet du med dig att du är sisådär på stavning, idkar särskrivning och blandar ihop de/dem och han/honom får du aldrig glömma att slå på stavningskontrollen och - faktiskt - låna hem en grammatikbok. Även om du inte tycker att det är så viktigt är redaktionerna/informationsavdelningarna fulla av språkpoliser like my good self. Och vi tar inte lätt på sånt där tjafs... (Fast att blanda svenska och engelska hej vilt är förstås okej)
6)
Lyssna på kritik och släpp egot. Ibland har de rätt, ibland har de fel. Men att folk tycker och tänker om dina texter kommer du aldrig undan. Därför är det lika bra att redan från början se på texterna som ett jobb, inte som en förlängning av din person.
7)
Skriv enkelt. Använd gärna ovanliga, oväntade ord där det passar men skriv lättsamt. Kommer du från universitetsvärlden och vill börja skriva information eller journalistik, håll inte fast vid alla dina bisatser. Lägg in dig på avprogrammering. (Been there, done that).
8)
Hitta rytmen. En notis i personaltidningen är inte poesi men du måste ändå vara en poet. Jag brukar alltid tänka att texterna ska sjunga. Punkteringar ska sitta så att hjärnan kan andas, korta meningar ska blandas med långa. Hitta rytmen genom att läsa högt för dig själv, efter ett tag bör den sitta där.
9)
Alla som "gillar att skriva" kan inte bli skribenter lika lite som att alla som gillar att sy kan bli designers. Hitta någon du tycker skriver riktigt bra och be dem vara ärliga mot dig. Är det någon idé att fortsätta?
10)
Avslutningen är viktig men det behöver inte alltid finnas en "knorr". Särskilt inte när man är trött och sitter och bloggar fast man borde sova. Gonatt!

torsdag, september 09, 2010

Opening ceremony


Vår soffa har anlänt! Packas väl upp någon gång under 2011 med tanke på den fart vi håller i hemmafix-projekten just nu.

söndag, september 05, 2010

'Aving a laugh

- Oh, that's very sinister.
- I don't like it at all.
- Not very good for children.
- And horrible music.
Mina svärföräldrar konverserar framför Pippi, Lilla Hs favoritprogram. Ett avsnitt där de klättrar på tak och kastar tårta.

Önskar att det hade varit episoden nedan.



fredag, september 03, 2010

Fredagar på jobbet


Fredagar på jobbet är extra bra. Då flamsar vi, spelar upp sjuka youtube-klipp, ger varandra extra fina komplimanger och stressjobbar så vi kan strunta i att koppla upp oss på helgen. (Who are we trying to kid?)


* Idag flamsades det så mycket att jag var tvungen att lämna rummet då jag fick ett viktigt samtal

* Dagens sketch var den här. Sju apor från Mammas nya kille.

* Någon (en man, något äldre såklart) sa att jag var lik Marilyn Monroe (var fååååår de allt ifrån?)

* Jag går upp i varv igen efter en lite halvslapp vecka. Watch this space på söndag kväll, för då måste jag nog jobba ett par timmar.

onsdag, september 01, 2010

En Lisas glamorösa liv

Ikväll...

* städar jag badrummen. Och bara för att jag inte gjort det sedan vi flyttade in (tack Sambon) betyder det inte att det är mindre synd om mig.

* måste jag fixa min mail som spammat hela adressboken upprepade ggr med sex- och knarklänkar. Förlåt mig!

*flyttar vi ut ur sovrummet och intar platsen bredvid Lilla H (jag) och på soffan (Sambon) i förberedlse för svärisarnas anstormning imorgon. Over and out.

måndag, augusti 30, 2010

En Lisa om dagen - Drakar och demoner

Känsla: Trött och tillfreds efter helgen, nöjd med jobbsituationen.
Gjort: Jobbat första dagen på ännu en intensiv jobbvecka. Ätit pyttipanna med ägg och rödbetor till middag.
Gör: Slösurfar, betalar räkningar, bokar bil, traderar.
Planer: Be Sambon göra en kopp te med kex, gå och lägga mig i tid.
Bästa: Att jag känner mig nöjd, glad och liksom förväntansfull inför hösten och framtiden i stort.
♥: Sambon trivs på sin kurs, har flera DJ-jobb inbokade samt planerar inför ett veckolångt besök av sina föräldrar = lite småstressad. Lilla H verkar må bra på dagis och kläcker oneliners nästan varenda dag. Exempel nedan...

I helgen, på Öland:
- Kom och hjälp! Det är en fluga - inomhus!!!!

Tidigare ikväll:
- Elias slog mig på dagis.
- Gjorde han? Det var inte snällt.
- Jag ropade på fröken men de var inne och tog på kläder.
- Vad hände då hjärtat?
- Han slog mig en gång till, men då kom hans pappa och sprutade eld på honom.
- Hmmmmm....

söndag, augusti 29, 2010

Ölandstok


Miljöombyte: bästa medicinen. Botar nästan allt och bjöd i detta fall på både sommar och fest. Nu: på väg hem, bogserandes ett havererat godståg.

onsdag, augusti 25, 2010

Idag lönesamtal


Bestämd klackhöjd, hudfärgade nätstrumpor och cigarettbyxor. Synd att min (kvinnliga) chef är sjuk när jag förberett mig så noggrant.

tisdag, augusti 24, 2010

"Får jag gå in nu, mamma!"

Det är såhär det ska vara. Ett barn som skuttar in på förskolan för att undersöka, leka och lära känna.

Hela livet känns faktiskt lite lättare.

måndag, augusti 23, 2010

Megaveckan är över


Den där veckan då allt hände på samma gång är över. Halvt snurriga - vad var det som hände liksom? - satt vi och päste i varsin mjukstoppad möbel igårkväll och konstaterade att:


* Jodå. Sambon som heltidsstudent kan nog funka, tvärtemot diverse farhågor.

* Min deadline i måndags möttes (såklart) tämligen odramatiskt även om klockan var efter midnatt då jag loggade ut.

* Lilla H:s nya dagis känns fasen i mig suveränt. Är så himla glad över att vi följde magkänslan och bytte.

*Kräftkalas hade vi också. Med smått och lite större även om det bara var jag som drack (två droppar) snaps.

* Och så söndagsmiddag med ännu ett gäng.

* Dessutom har jag fastnat i Tradera-träsket. Har lagt ut Lilla H:s grejer och visst, drygt 1100 kronor har ramlat in hittills. inte att förakta, men med tanke på allt pyssel och alla tvångstankar jag brottas med då jag hela tiden vill gå in och "kolla hur det går", så blir resultatet ändå en låg timpeng.

måndag, augusti 16, 2010

När livet liksom bajsar på dig, ta på dig din finaste klänning och sjung!



När det här är över

...ska jag plantera de där små skotten jag samlat under sommaren.

...ska jag boka en dag för mig själv då jag shoppar och dricker latte tillsammans med en god bok/skvallertidning

...ska jag bestiga och erövra strykberget

...ska jag bläddra i A piece of cake och se om jag får lust till något knaprigt

...ska jag lägga mig tidigt och vakna sent

...ska jag sluta hänga på Facebook som avbrott i de långa timmarna framför datorn

...ska jag fylla på lagren av fina gratulationskort

...ska jag gå till biblioteket och dra med fingrarna över bokryggarna

...ska jag vända blicken inåt och se om något har hänt

söndag, augusti 15, 2010

Kinnekullebanan alltså


Har just gått på ett sjukt fint tåg. Sist jag åkte kändes det väldigt ryskt men allt kan hända på cirkus fem år. Synd bara att de just ropat ut att turen möjligen blir inställd och kommer att ersättas med buss pga elfel. Njet!

Nattens kloka ord

Lilla H kommer upp för att kissa runt midnatt och delar med sig av allt livet lärt honom.

- När jag blir stor ska jag arbeta i England med daddy så han slipper jobba ensam.
- Men vart ska jag vara då?
- Du kan också följa med. Men du måste prata English. PAUS. Trousers...det betyder byxor.

lördag, augusti 14, 2010



En Lisa om dagen

Känsla: Smånöjd och shoppingsugen
Gjort: Sovit hos föräldrarna (vilket innebär sovmorgon). Fixat i ordning Lilla H, druckit kaffe och surfat runt lite.
Gör: Jobbar. Megadeadline på alla grundtexter på måndag kväll.
Planer: Jobba lite till, göra i ordning mig för kvällens släktkalas med Tusen och en natt-tema, bildbevis utlovas.
Bästa: Att jag känner att det kommer gå vägen med Årsredovisningen och att jag ser en ände på att jobba över varje dag.
♥: Sambon är kvar i stan och fixar ytterligare ett par moment på megahyllan. Lilla H har landat lite efter några trotsiga veckor.

Den här listan har jag modifierat från en jag hittade på bloggen Lyckobacken ,som jag läste för första (och troligen) sista gången idag. Inte för att jag har något emot ekologiskt tänk (döh!) utan mest för att det är ganska trist att läsa om. Då läser jag hellre skilsmässobloggar och Blondinbella. Men så är jag också en ganska dålig människa.

fredag, augusti 13, 2010

Coffee table, huh?


Konstigt att det alltid händer då man har som mest att göra.

onsdag, augusti 11, 2010

Lyxvarning

Ja, den där semesterkänslan... Den tog ju tiotimmarsdagarna med sig och försvann. Jag producerar just nu ofantliga mängder text (årsredovisning). Sitter kvar när de andra går hem, går sedan hem och fortsätter.

Ikväll lyxar jag dock till det. Nagellack. Har - som flera med mig - blivit OPI-biten. Håller en vecka även utan överlack. Och hemsidan. HEMSIDAN. Så bisarr och härlig. Kolla in stället där man kan välja hudfärg och nagellängd. (Try on this color).

måndag, augusti 09, 2010

Hör jag någon ropa nööööööörd?

Funderar starkt på att köpa en termosmugg att ställa i cykelkorgen. En sipp i cykelrummet, en utanför nya rättscentrum, en i korsningen Nya Allén/Teatergatan osv.

fredag, augusti 06, 2010

Status på Tradera

Jag har lagt ut 15 auktioner, de flesta går ut om ca 10 dagar. Jag är nu uppe i 17 bud till det sammanlagda priset av 142 kr.

Under tiden jag suttit och väntat på att ladda upp bilder har jag klickat hem tre par mer eller mindre användbara byxor till Lilla H till det sammanlagda priset av typ 200 kr inklusive frakt.

Frågor på det?

torsdag, augusti 05, 2010

Om parker och att hitta till undangömda platser

Jag beställde en bok i process-skrivande några veckor innan semestern. Den innehöll en kvartsövning för varje dag i fyra veckor. Perfekt för mig som vill komma igång och skriva. Det kom ju en liten berättarröst till mig på Kreta och babblade, kanske ni minns.
Nå. Den där boken jag beställde, den väntar jag på än och jag har inte skrivit en vettig rad om någonting på hela sommaren, bloggen inberäknad såklart.

Men nu kanske. En kär vän höll en skrivarkurs i somras och mailade mig precis övningarna därifrån och så...plopp...så fanns den där rösten där igen. Den här gången låg hon på en madrass i ett uthus nånstans. Och så var det visst nåt med en kusin...löv och maskar.

Jag tror stenhårt på skrivövningar. Jag gillar ju att skriva snabbt och lite "okoncentrerat", inte lyssna så mycket inåt utan bara få ur mig något att pilla med sedan.

Googlade så mitt namn för att hitta lite skrivövningar jag själv satte ihop för några år sedan då jag undervisade. Och då dök den här texten upp. Ett rep jag gjorde för GP för några år sedan och faktiskt ett ganska bra exempel på hur man kan få ur sig mycket om många på väldigt kort tid. Skulle uppskatta att just det här reportaget tog tre-fyra timmar att skriva plus tiden jag var ute i parken och pratade då.

Oh how I love to watch us from the outside

Nej, det är inte dogging. Det är en lång, underbar, tänkvärd artikel om Sverige från The Guardian. Ta ett djupt andetag, ge dig själv en kvart och njut.

Det är nåt som pockar och drar


Läser en artikel i DN om våndan av att dela sommarboende med familj och släkt. Jag tycker ändå det låter mysigt. På riktigt liksom.

Skulle dock aldrig vilja äga ett sommmahus bara med den egna lilla familjen. För mycket jobb, för lite sällskap. Nä, på sommaren ska man vara MÅNGA. Det är ju det som är grejen.

Och så hittar jag det här på Hemnet. Ska vi slå till syrran?

tisdag, augusti 03, 2010

Ikväll börjar Cougar Town igen


Och jag längtar! Tycker faktiskt att det emellanåt är skratta-rakt-utbra.
Update: De visade sig att det var de första avsnitten som visades igen. lite besviken försat fem minutrarna men sedan shit, det är faktiskt bra.

När jag blir vuxen ska jag också ha taggar

... sa Lilla H apropå att jag legat på spikmattan ett par kvällar på raken. Det var länge sedan sist men under semestern har jag känt att ryggen inte är vad den borde vara. Det drar liksom som stråk i hela kroppen. Arma mig.

Men spikmattan hjälper. Och lite stretchning på det.

På jobbet ligger jag inte heller på latsidan. Avslutade dagen med att klättra ned för en upphöjd terass igenom tättvuxet buskage och jordiga rabatter (med mycket höga klackar och långkjol). Det var visst något med passerkort och klockan 16. Och innan ni frågar: Ja, jag sitter på en terass och jobbar emellanåt. Nej, jag går inte hem klockan 16 som man ska (under sommartidsperioden).

söndag, augusti 01, 2010

Jobbar med mina tics

Köpa?

Ja, jag menar inte det där ryckningarna i kroppen jag får strax innan jag somnar. Nej, jag menar TICKSEN jag använder för att markera att jag betat av punkterna på listan där uppe till höger.

Håller på och lägger ut Lilla H-kläder på Tradera. Är det verkligen det bästa sättet att tilbringa sista kvällen innan jobbet börjar igen? Tja, det får mig att känna mig in control.

lördag, juli 31, 2010

Sommarens mesta klänning


Från HM 99 kr. Här på väg till biblioteket tillsammans med röda accessoarer. Detta exemplar används typ varannan dag.

tisdag, juli 27, 2010

Soliga hälsningar från Varberg


Vi suger ut det mesta av sista semesterveckan. Så länge solen skiner är det utflykt på agendan.

fredag, juli 23, 2010

Bröllopsfest med sång och toastmadammeri - tick

Det var kul. Jättekul. Men lite stressigt precis inpå och efteråt hade jag värk i ryggen av sentimmasdans på 12-centimetersklackar.

Blev knappt några bilder tyvärr, det var så mycket annat att tänka på. Här är i alla fall sången jag och Sambon sjöng under akten.

(I won't make you) Hurt - med omskriven text av Sambon. Här är originalet. Eller ja, originalet gjordes av Nine Inch Nails men det är Johnny Cash-covern vi baserade vår cover på.



I searched my heart today

to see if I still feel

I focus on the love

The only thing that's real



Your heart repairs my own

and takes the hurt away

This gift is not a loan

or only for one day



ref How far have we come

my sweetest friend

Everything I have

comes to you, in the end

And you can have it all

in exhange for this

I won't let you down

I won't make you hurt



If you must go away

I am still right here


You wander in the night

You see my lights appear

You can find your way

I am still right here



How far have we come

my sweetest friend

Everything I have

comes to you, in the end

And you can have it all

in exchange for this

I won't let you down

I won't make you hurt



If I could start again

I wouldn't change a thing

I would give myself

Give you every part

tisdag, juli 20, 2010

måndag, juli 19, 2010

Påtår, tack!


Mera kaffetantsnack. Jag har just lärt mig göra extremt god islatte. Inte för att det är det minsta svårt, men jag har väl kanske inte riktigt försökt förut.


1) Brygg kaffe. Kanske liiite starkare än vanligt.

2) Låt det svalna.

3) Häll ca 1 dl i ett glas, rör ned två tsk strösocker. Detta även om du normalt inte tar socker, annars blir det för bittert.

4) Fyll på med lika mycket mjölk och ett par isbitar.

5) Klart!


Nu har jag en kanna kaffe i kylen där jag fyller på med slattar då och då så behöver jag bara göra steg 3-5. Enda negativa effekten är väl att jag fortfarande är pigg klockan 00:02 och bloggar om kaffe. Knappast ett sundhetstecken.

fredag, juli 16, 2010

Välj själv


Inatt klockan 00:51


Jag släcker sänglampan efter en kväll på altanen tillsammans med Sambo, syster, kompis, kvällssol, bubbelvin, Baileys och såna där starka ostbågar.


Imorse kl 04:45


Jag vaknar. Svettig, lite oroliga tankar som kommer sig av alkoholintag och för lite sömn. Plockar upp Mons Kallentofts Höstoffer (hans böcker är bra, men de där mystiska sekvenserna där de döda pratar kunde han skippat). Lägger ned den efter tio minuter. Kan inte somna om.


Imorse kl 06:00


Vi ger upp, Sambon och jag. Hämtar lite vätska, drar igång I-phones och dator. Surfar loss. Mår bättre. Går in på http://www.yr.no/ och ser att livet är gott. Sol igen, hela dagen.


Nu 07:37


Nu väljer jag. Inte häcka framför morgontv eller försöka få till lite mer sömn. Utan sol, glädje och maffig frukost för oss alla.

onsdag, juli 14, 2010

Spring is coming

Vi köpte förresten en ny soffa uppe i Stockholm. Inte helt "bara sådär", men ändå lite oväntat. Vi behöver en större då vi sålde vår hörnsoffa och behöll vår Howardsoffa i flytten. Hörnsoffan var inte snygg nog att ha i vårt enda vardagsrum och dessutom älskar jag vår gråa soffa. Det är min absoluta favvomöbel.
Men vi behöver som sagt en större.
Och så kärade vi ned oss i en ny soffa. Den är av den här modellen med fotpall till och i ett helt fantastiskt ROSA tyg. I september kommer den så innan dess gäller det alltså att vara lite busy på Blocket.

Den här gången tycker till och med jag att det är helt ok att klaga på SJ

Om ni läst tidningarna igår och idag så har ni läst om tågkaoset då ett X2000-tog tog 13 timmar på sig på sträckan Sthlm-Göteborg. Det var, enligt uppgifter från passagerare, uppemot 60 grader varmt och föräldrar till spädbarn fick panik av förklarlig anledning.

Kaos är ett missbrukat ord i kvällspressen men här kan jag nog tycka att det är rättfärdigat. Jag har flera gånger åkt tåg den här sträckan, senast i måndags. Sedan jag fick barn tycker jag att tåg är det absolut smidigaste sättet att resa. Inte bara det att små killar kan köpa snacks och hitta nya kompisar tvärs över gången. Det är också snabbare än bilen, färre byten än med flyget och (i alla fall de gånger man har framförhållning) billigare. Dessutom det absolut bästa färdsättet för miljön.

Det enda problemet jag upplevt är att standarden är så ojämn. Ibland betalar du 99 kronor och reser som en kung i härligt rymliga, luftkonditionerade vagnar där ditt bagage får en egen hylla och ditt barn kan slå sin fjärde drill på en timma på en fräsch toalett utan nämnvärd kö. Och ibland betalar du det femdubbla och sitter i vagnar som dånar och luktar med folk som trängs, toaletter som läcker och passagerare som inte bokat platsbiljett surrandes genom de trånga korridorerna som tsetseflugor.

I måndags var det lite av en sådan där dag. Lilla H klarar hettan bra, han dricker när man säger till honom och är dessutom ingen bebis längre. Vårt tåg var dessutom i tid och även om det var svettigt och trångt så klev vi av i hyfsat skick. Men gud vete om jag inte fått panik om jag varit ombord på det där skräcktåget.

Framöver kommer jag nog tänka mig för både en och två gånger innan jag bokar längre tågresor mitt i sommaren. Jag kommer i alla fall att boka ombokningsbara biljetter.

Gräsänka

Till helgen är jag gräsänka. Lilla H åker i förväg till mormor och morfar medan jag och Sambon inleder arbetet med att montera ihop alla 89 mdf-bitar vi beställt färdigkapade till vår platsbyggda hylla. Men både fredag och söndag kväll är Sambon uppbokad. Något som inte föll mig på läppen. Inte så att jag missunnar Sambon lite fart och fläkt men martyrjaget vann den inre konversationen och sa:

- Well, maybe you can do the shelving yourself and I can go along to my folks? It's not that fun to just sit around for two nights.
- I can't really do it on my own. And anyway, you constantly say you don't have any time to yourself and when you do, you don't want it.

That shut me up.

Och han förstår att jag menar att det inte är lika kul med egentid när man inte själv kan välja vad man vill göra. Jag vill sitta på en uteservering och dricka drinkar men alla mina friendz har endera småsmåbarn eller så har de flytt stan.

tisdag, juli 13, 2010


Bäst med Sthlms-resan (utan inbördes rangordning)


* att vi kunde njuta av hettan och badvädret så centralt - hade ingen koll på att det fanns så många fina badplatser.
* att det var så lite trängsel på badplatserna - sthlms-borna själva verkar ha flytt ut i skärgården.

* människorna (de som fanns kvar) - upplevde att folk var mycket snackigare än vanligt. Hettan månne?

* hotellet. Superfint rum och banne mig den bästa hotellfrukost jag ätit.

* våra fina vänner och deras barn.

* lammkorven på Nybroplan.


Sämst


* tunnelbanan. exceptionellt dåligt skyltat och hissar som luktar piss.

* centralstationens bagagehantering. Ett smärre kaos av desperata människor som slogs om de stora facken.

måndag, juli 12, 2010

Hejdå Stockholm - you're hot!


Efter fem svettiga, roliga dagar längtar jag hem så jag kan: tvätta, fixa naglarna, vattna blommorna och storhandla. Återkommer med topp- och bottlista.

tisdag, juli 06, 2010

Nipp napp nut, så var första veckan slut

En vecka sedan nappen hamnade hos kaninerna på Liseberg och jag är mycket glatt överraskad över hur lätt det har gått.


Första två kvällarna var han uppe och snurrade var femte minut till klockan 10 men efterhand har det lugnat ned sig. Ikväll är det tredje natten han somnar i normal tid, runt klockan 20.


Ännu mer överraskande är att han efter bara tre-fyra dagar helt slutade fråga efter nappen. Och inte en tår har han fällt.




När kommer bakslaget, undrar jag? Troligen när vi sover över hos vännerna i Stockholm. (De som har två svårsövda barn under tre.) Då kan jag se Lilla H farande som ett jehu mellan rummen med ett finurligt leende som säger "trodde du jag skulle ge mig sååå lätt, mamma?".

Sommarutmaning

Hur lång är du?
En och sextioen och en halv.

Vilken ögonfärg har du?
Blå.

Vilken hårfärg har du?
Blond med superblond färgning.

Familj?
Sambon 44 och Lilla H tre och ett halvt.

Har du någon bil?
Nej! Sålde i mars efter att ha varit en riktig Volvofamilj.

Musik du lyssnar på?
Det som Sambon sätter på och jag godkänner (!) Ständigt en salig blandning med pop- eller världsmusikinriktning. När jag själv väljer blir det nog franskt 60-tal eller kanske Fleetwood Mac. Gillar också Electronica. Och svenska visor. Och... Ja, vi är nog allätare.

Vem ringde dig senast?
Mamma. För att kallprata med mig och höra Lilla Hs röst.

Var tror du att du befinner dig om tio år?
Ingen aning. And that's a good thing!

Vilka städer har du bott i?
Skara, Brighton, London, Stockholm, Malmö, Göteborg plus lilla orten Bollebygd.

Hur många högskolepoäng i det gamla systemet har du?
190 kanske? Svenska a+b, engelska a+b+halva c. Journalistikprogrammet 100 poäng.

Vilket program läste du på gymnasiet?
Samhäll. Det fanns inga roliga på min tid.

Vilken är din favoritglass?
Haagen Dazs Pralines & Cream, Lejonet & Björnen italiensk choklad.

Kan du några andra språk än svenska?
Engelska.

Har du någonsin åkt ambulans?
Nej.

Har du fått fortkörningsböter någon gång?
Ja. Körde i 37 km/h på en 30-väg. Trodde det var 50-gräns.

Favoritdrink?
Ständigt G&T och Vodka Cranberry. Annars får bartendern gärna blanda ihop "nåt syrligt, fräscht". Häromkvällen blev det en Californication på vattenmelon. God!

Hur gör du för att lufta din ilska?
Talar lugnt och kyligt pepprat med svordomar. Inte så trevligt. Å andra sidan händer det (alldeles för) sällan.

Vad är du rädd för?
Att inte följa mitt hjärta.

Vilka mänskliga karaktärsdrag kan du bara inte med?
Ältande. Då vänder jag på klacken, tyvärr. Och ohämmat skryt. Då kryper det i kroppen.

Hur många tatueringar har du?
Inga. Hade tankar på att tatuera in Sambons anmn kort efter att vi träffats. Gissa om jag är glad att jag inte gjorde det?

Vad ska du göra idag?
Klipp och färg och sedan en tur ut i skärgården med familjen.

söndag, juli 04, 2010

Människans bästa vän

Lilla H och jag kraaaaamas länge efter min dygnslånga bortavaro. Han stryker mig sedan över kinden upprepade gånger och berättar att han ska ta hand om mig. Jag kniper ihop ögonen om små glädjetårar. Min älskade lilla prins!
- Mamma, säger så prinsen med sin lenaste stämma. Jag gillar verkligen hundar.

lördag, juli 03, 2010

Billy Jean och Timotei


Men också cosmopolitans och massa partysugna tjejer. Det blir bra det här.

Innan middan


Vi känner oss snygga, utvilade och något lite uttorkade efter en eftermiddag på spa/utedäck.

Brudig lunch



Tjörnbron


Efter bilkö, akut kisspaus och påfyllning av kylarvätska närmar vi oss första målet.