Genusretorik

- Mamma, titta jag har byggt en bur av lego.

- Vad fint! Vad är det för gubbe du har låst in då?

- Tjejer kan också vara tjuvar. Hon har tagit en handväska.

Sambon supportar mig i skrivprocessen...

...genom att köpa hem favoriter som är som bensin rakt in i aortan.

Einstein

Folk har liknat mig vid geniet Einstein idag. Tyvärr syftade de på utanpåverk snarare än praktverk.

Hål i huvet

Jahaja. Då var det officiellt då. Jag kommer mestadels att köra lazy blogginlägg med mobilen de närmaste trettio dagarna. Jag har nämligen anmält mig till tävlingen för självplågare nummer ett.

Dessutom har jag redan börjat eftersom jag ska åka till London den 25 november och måste bli klar med min roman.

I två kvällar har det skrivits och min word count ligger nu på 3037 ord. Målet är att skriva minst 1500 ord om dagen, annars når jag inte målet på 50 000 (först då räknas det som romaaaaaan) och blir ingen vinnare i tävlingen. Hål i huvet kommer jag väl ha lik förbaskat.

Välkomna in i trollskogen

Två och en halv tapet uppe. Nu: hemkörd pizza från Cyrano.

Pojken vi älskar

Pojken, flickan och masken.


Vi har besök av paret med den söta femåriga flickan. Lilla H stilar genom att tokhoppa i soffan och hälla ut hela lådan med smålego över huvudet. Det biter kanske inte riktigt.

När det är dags för dem att gå har Lilla H filat på en ny strategi. Med sin vänaste röst säger han:

- Du...om det är något fel på ditt dagis...ring mig så kommer jag och hjälper dig.

Hemmavé

Snart ett år i stan! Kanske att vi till helgen som kommer lyckas få upp någon av de tre tapeter som ligger och väntar på oss. Barnvakten är i alla fall bokad.

Söndag och Sambon överträffar sig själv i nitiskhet och egen-klappade axlar.


Inleder dagen med att ta upp beställningar på önskefrukost och drar till Ica innan klockan är nio (Jag = croissanter)


Tiilbringar resten av dagen såhär: Tvättar alla skåpsluckor i köket, putsar de rostfria, torkar rent i kylen och skurar ugnen. Städar badrummet och toaletten, dammsuger och lagar köttgryta.





Jag nöjde mig med att hänga upp en tvätt och göra några små syjobb. Men inte har jag dåligt samvete för det. En konst i sig! Kanske är det jag som förtjänar en klapp på axeln?

Skrävlarn Skavlan

Tony's bok. Har kallats för desillusional and bonkers (desillusionerad och galen). Det får mig bara att flytta den högre upp på julklappslistan.

Nä, jag gillar dig inte, Fredrik Skavlan. Ditt myspysiga sätt och ditt fluffiga hår är bara en fasad för nåt ganska sinistert. Det är jag säker på. Jag får väl erkänna att jag råkat missa de flesta av dina program - oops - men i dem jag sett hämtar du verkligen hem den där kritiken från i våras. Keeeerrrrchinnnggg!

Detta till trots såg jag torsdagens intervju med Tony Blair. Du var inte bra, Fredrik. Och det säger jag inte för att du är sexistiskt lagd utan för att jag är journalist. Sluta avbryta dina intervjuobjekt. Nä, lyssna nu. Det får dig inte att framstå som en skjutjärnsjournalist. Du kan aldrig få en så slipad politiker som Tony Blair att säga något han inte kalkylerat med.

Tony, however, I like you! I lived in England in 1997 when you were first elected and actually felt honoured to be there; in a country so full of life and optimism (and Damon from Blur).

And then you went and entered Iraq and lost my respect in the process. Did you know I was interviewed on BBC News in my pink wolly hat as we took part in the big anti-war demonstration through London?

Still like you though, and still believe that you are the only one who can bring that excitement from the 90s back.

Genom sig själv känner man andra

Brighton Pier

Fredag kl 17:21





På väg hem efter en intensiv jobbvecka. Cyklar genom vackra Nya Allén där jag i två veckors tid njutit av det fantastiska lövverket. Från fulla kronors röda löv till dagens blekgula, heltäckande golvmatta. Precis innan jag svänger höger in på Sten Sturegatan möter jag två killar i 25-årsåldern. Hur de tänkt sig fredagkvällens utveckling är tydlig. Systempåsarna slår vinröda och tunga mot låren. De har redan börjat läppja på varsin Three Hearts.


Jag tänker: Ojojoj, lite tidigt att börja redan nu, grabbar?


Så stoppar jag mig själv. Minns att det sista jag sa till Sambon när vi språkades klockan fyra var: I'm counting on being home at 17:24 and there to be a glass of wine waiting for me.





Så vad hände klockan 17:25 och vad hade vi att fira? Jo, jag fick krypa upp i soffan och titta på en gammal favorit Location, location, location, i dagens avsnitt från Brighton.


Flyttar vi till England så blir det dit.

Firandet? Tja, det har varit en bra vecka. Vi trivs.

Jag är jordens mitt

Jag tänker:

Man får vara stolt över att vi klarar oss så bra. Över att Lilla H är en sådan social fisk, att vi då och då håller varandra i handen Sambon och jag.

Att flytten in till stan var ett genidrag. För oss som är rätt så noga med att det är städat och ordning och fint hemma så hade ett helt hus med trädgård varit för mycket.

Så mycket står och faller med mig, men jag jobbar ständigt med att inte ha det så. Jag älskar att delegera har jag upptäckt. Long gone are the days när jag ville peta i allt,allt,allt och visa framfötterna.

Jag är inte skrockfull men hur i himlen kan man skriva en bok och kalla den Kärnfrisk familj - så gör du och sätta sig själv och sina telningar på framsidan? För mig är det likställt med att be om sju svåra år.

Vem skriver roliga romaner på svenska?

Kommer liksom inte på nån som har det där handlaget med karaktärerna och såna där skojiga vändningar som får en att skratta rakt ut.
Finns säkert många men jag kan just nu inte komma på en enda. Kan ni?

Oktoberkärlek

Här bor jag

...och Håkan. Göteborg alltså. Tur man bor här så man slipper få hemlängtan.
Känner igen nästan varenda bildruta, då vet man att man bott här länge, länge.

Så värt!

Iphone 4 - just nu upphov till grönaste avundsjukan i vårt hem

Kommer ni ihåg att jag klätt upp mig till tänderna inför årets löneförhandling för nån månad sedan? Och så var min chef sjuk. Sen glömde jag klä upp mig när det väl var dags och gick väl inte dit i mysbralla kanske men ändå. Då visade det sig att det inte var någon löneförhandling utan ett helt annat samtal, om min roll och så vidare. (Min chef har bestämt att jag är "en pelare" som hädanefter ska arbeta mer strategiskt.)

Men det var inte det jag skulle komma till utan något mycket viktigare. Tre års corporate work ger äntligen resultat! Inte i finare titlar eller mer pengar på kontot utan i en Iphone. Hur enkelspårig är inte jag?

Gillar i f s min HTC Snap men Sambon är avundsjuk och bara det gör det värt. Hatar dock att lära mig nya gränssnitt. (Ingen som tycker synd?)

Lek för stora och små

Sambon är nere i veckan källaren maj letar efter ärvt smålego till Lilla H. Han hittar tre även tre sk försvunna flyttlådor med böcker. Överst ligger en all time favourite. Läs den!

Teatime

Lika bra att omfamna den. Hösten alltså. Friggs, bästa tesorten jag smakat. Ikväll testas två nya: mintlakrits och söt äppelpaj. Party on!

Teatime

Lika bra att omfamna den. Hösten alltså. Friggs, bästa tesorten jag smakat. Ikväll testas två nya: mintlakrits och söt äppelpaj. Party on!

Längtans ljuva blomma

Arran Hotel, Gower St, London

Jag skriver VD-ord till årsredovisningen och lyssnar på BBC Radio 6 och blir alldeles sjuk av London-längtan, Englandslängtan.

Tur då att jag ska åka dit i slutet av november! Tänk London i julskrud, tänk lite mildare temperaturer, tänk fina skor, tänk pubpaus, tänk GT och bästa indiska maten, tänk jag och Kim som aldrig slutar prata.

Och så ett mysigt centralt B&B som grädde på moset. Lyllos mig!