It's that time of year, pollensäsongen. Jag blev inte allergisk förrän i sena tonåren och hade inga större problem förrän jag var 19. Då satt jag på Hampstead Heath i London och hela ansiktet liksom släppte. Ögonen rann, näsan rann, halsen snörptes ihop och så kliade allt alldleles infernaliskt. Sedan följde några dryga år, framför allt för att jag var ung och fattig och pollenmedicinerna fortfarande kostade nästan en hundring i veckan.
Nu är det mycket bättre, medicinen kostar skit och ingenting och dessutom hjälper de jättebra. men trött blir jag. Och lite retlig.
Därför är det sällsynt dålig tajming att jag snittat på 55 timmars arbete de senaste veckorna samtidigt som det ska deklareras och samtidigt som jag haft både magsjuka och förkylning.
Så i helgen for vi till hemstaden och gick på kosläpp, Lilla H och jag. Kom sedan hem och fann ett nymålat vardagsrum (första lagret i alla fall). Tänkte spritsa ännu tjockare icing på tårttoppen i form av en hederlig charterresa men då var det något strul med betalningen i sista momentet.
Och, just det ja, Sambon och jag firar 12 år idag. Det firar vi med en chinese take-away, en punkdokumentär (han) och lite slöblogg (jag). Love life!
4 kommentarer:
Love er två!
Grattis!
Love att ni firar med solresa!
love love love. It's all you need apparentely.
Skicka en kommentar