Nu kör vi

Nyårsdag 2011 och vi gör oss klara för ett andra julfirande. Vi far till mina föräldrar och firar svensk jul med mina syskon och svensk julmat. Mamma meddelar att hon köpt en ny skinka ("bara en liten, de var nedsatta nu efter jul och de går ju åt"). Håller också tummarna för min favorit på julbordet; räkomelett i långpanna. Tack mamma för att du vet bättre än jag själv vad jag önskar innerst inne!

Första och enda gången det blir "riktig" julmat för mig den här julen. Jobbet ordnade fest redan i november och på avdelningslunchen röstade vi på thaimat och julgodis istället.

Inte för att det gått någon nöd på mig. Veckan i Frankrike var, som väntat, full av kulinariska höjdpunkter. Min svägerska är engelska men efter 20 år i Frankrike är det matlagning med väldigt tydliga franska influenser.

Mina favoriter:

* confit de canard (anka)

* ostarna. OSTARNA!

* sticky date pudding

* English Christmas lunch (mycket bättre och godare än vad vi svenskar oftast tror)

* en superdipp att ätas til typ tortillachips bestående av mjuk getost med sweet chilisås och koriander ringlad över

* den stenugnsbakade pizzan vi åt på stranden i Nice (20 grader varmt men i övrigt var vädret skit)

Jo, det var en fin vecka, inte bara matledes. Sällskapsledes var det eyes and teeth all around (Sambons beskrivning av lite påklistrade leenden). Inget romanstoff men mysigt med Lilla H som självklart equinox. Yngsta barnbarnet med nio år upp till nästa pojke. Jojo. Det vankades många hårda paket.

Lågvattenmärken:

* Vi glömde vår sulky. Och nej, det var ingen resesulky utan vår vanliga som vi använder jämt. Inte så att jag skyller på Sambon men uppdelningen var trots allt: Han packar in i bilen, jag fixade med Lilla H.

* Lilla H var dålig i magen sista dagarna.

Sedan vi kom hem i förrgår har vi hunnit fira en fyraåring (som vaknade och besviket konstaterade att han inte hade vuxit under natten) och en riktigt, riktigt bra nyårsafton. Folk var krassliga till höger och vänster så av våra (från början mycket måttliga planer på samkväm) blev det intet. Istället gick vi "all in" och firade Lilla H ordentligt en dag i efterskott.

Åkte pulka, bakade tårta, lekte med alla nya leksaker. Handlade de bästa ryggbiffarna jag kunde hitta, svassade i nya klänningen jag fick från Sambon i julklapp, skålade i bubbel och PRATADE oavbrutet med Sambon i säkert tre timmar. Kort sagt: jag var en så perfekt mamma och sambo som jag förmådde. (En gång om året är väl inte så illa?)

Nu kör vi.