Timmarna

Jag tycker det är så kul att vara mamma nuförti'n. Ja, att gå till lekplatsen klockan tio en regning oktobersöndag har ju aldrig varit kul (och det är väl därför jag så sällan gör just det.) Men annars är det kul nu. Han pratar och leker med lite riktiga grejer (lera, läser böcker, ritar...) inte bara grävskopor.
Men idag. Himmel vilken lång dag. Han har gnällt, han har fisit mig i ansiktet, han har ramlat säkert sju gånger, han har ratat maten, han har stökat till i sängen elva gånger. Fick flashbacks till den där sjumånaders-persioden då minutrarna segade sig fram.
Jag skyller på mormor som var här igår, bjöd på burgare och tog mä'n till leksaksaffärn. Jag har väl aldig hört på maken. Men det var skönt då.