Att man kan längta efter detta

Svettig fuskpäls, blossande kinder och ovana lårmuskler. Cykelpremiär imorses. Nu: snö! Blir kul att cykla hem...

Aldrig så gråtmild som tidigt, tidigt på morgonen

Adele. 21 år. Känsliga läsare varnas. This is real emotions.

Vi byggde en hylla

I vår hall fanns en mellanvägg mellan hallen och vardagsrummet när vi flyttade in. "Där bygger vi en hylla" sa vi. Och det gjorde vi, men vägen dit var allt annat än rak.
Först begärde vi in en offert. 50 000 kronor. Som hittat...NOT!
Sedan dividerade vi fram och tillbaka huruvida det var för meckigt att bygga själva med tanke på allt byggdamm etcetera. Till slut landade vi i en mellanlösning där vi beställde allt material uppsågat och levererat till dörren. Ritade, skruvade och målade gjorde vi själva. Slutnotan hamnade någonstans runt tiotusen, tror jag.

Så här gick det till:

Här har Sambon sin vana trogen lagt skyddspapper på hela golvet och tömt rummet på möbler. Materialet ligger sågat och klart och väntar.

Lilla H var hos mormor och morfar hela helgen. Barnfritt är ett måste för större projekt annars kan inte jag koncentrera mig. Vi monterade ihop några av delarna liggande och reste sedan upp strukturen mot väggen. Det ser bra ut.

Hyllan är tänkt att sluka nästan alla våra böcker och, framförallt, Sambons enorma skivsamling. Och jo, jag bygger i klänning. Luftigt om låren, liksom.

Här är andra sidan. Den gjorde vi också som en egen struktur liggande innan vi reste den. Tänk på att inte skruva i för många hyllplan, då blir den för tung att lyfta. På denna sidan ska det finnas en arbetsplats i mitten.

Här är alla hyllplan iskruvade (av mig, vill jag påpeka) och vi testkör innan grundmålningen. Den testkörningen varade ett par månader innan det kom en ny lucka för hyllarbete...

Här är hallsidan, grundmålad och klar sånär som på några spotlights som ska sättas in över datorn. De två sidorna/strukturerna har nu fogats samman med hjälp av två sidoplattor.

Hålla värmen

Efter några dagars tö och regn blev det kallt igen och jag sicksackade mellan de saltsvarta snöhögarna på väg mot spårvagnen.
Jag drömmer om att dra fram cykeln ur källaren igen, men ännu mer drömmer jag om värme. Som alltid vill jag ha en resa att längta till men innan den är bokad och klar duger det faktiskt gott att resa i minnet.
En av förra sommarens sista dagar var vi på vännernas torp utanför barndomsstaden. Det blev också en av sommarens bästa dagar.

Ut på landet

Och så ut med barnen i landet

Nyskördad minigurka

Värdinnan med renshinken

Minsta värdinnan härdar fotsulorna

Tag plats vid grillen

Visa att du bryr dig om någon

Njut av sådant som gror och bubblar

Och låt solen gå ned i stearinets sken

Att göra morgonen efter: Plocka svamp

My name is Slim Shady

Amanda skriver om namn idag.

Jag döptes till Lisa år 1975. Mamma hade bestämt sig sedan länge och som jag minns att det berättats för mig så tyckte min farmor att det var ett "namn för kor". Längre fram ändrade hon sig till att "lisa var det finaste namn hon visste."
Under min uppväxt var det ett bra namn (om man bortser från Lisa-Fisaskämten). Det var bara jag som hette Lisa ända upp på högstadiet, då blev det ytterligare någon.
Ganska ofta fick jag dock frågan: vad heter du egentligen?

Sedan många år ligger Lisa på listan över de mest populära namnen på nyfödda flickor, samma sak med namnen på mina syskon, Hanna och Oscar, vars namn också blev inne-namn när de var halvvuxna. Mammas filosofi - förutom att vara väldigt före sin tid - har annars varit: Enkla tilltalsnamn, lite krångligare andranamn. Själv heter jag Alexandra, ett namn jag tyckte var mycket fränare än Lisa när jag växte upp (fasta allra helst ville jag heta Veronika; ju fler stavelser desto bättre).

Min son heter Holger. Det var ett ganska enkelt val. Sambon hade ett gäng konstiga förslag (Electron!!!!), men ett av dem var Holger. Sambon visste inte att det var namnet på min bortgångne morfar, så det fick det bli. (Vad jag hade för förslag har jag glömt, jag är en sådan som ändrar mig hela tiden. Dessutom är flicknamn mycket roligare)

Engelsmän tycker det är tokknepigt, såklart, men det får stå för Sambon. Hur reagerar svenskar på Holger? De flesta tycker nog att det är ganska fint och placerar honom i facket bland barn med pretentiösa medelklassföräldrar och jag har sett ett par, tre Holgrar i födelseannonserna senaste året.

Nu gäller det att hålla ut

Om jag inte försover mig så ligger jag och drar mig i säkert en halvtimma. Kommer sällan till jobbet före nio och snittar på sjutimmarsdagar just nu. Inte så käckt, kanske.

Den där koppen hjälper inte fullt ut, märker jag.

Brassar därför på med tapeter, tulpaner och blodapelsiner.

De mest intensiva timmarna sedan förlossningen

Förut:
30 köttbulls-och korvspett
1 halvsmält snögubbeglasstårta
Mängder av bacon/äggochkrassemackor te de vuxna
Två små kladdkakor (ICAs egna, godare än de jag gör själv) med blåbär (som jag inte plockat själv). Också te de vuxna.
Saft, kaffe, te
Pass the parcel och fiskdamm

Nu:
Tröttare än efter en utekväll.

Om låtsasvännen som halkade ned

Jag publicerade ett inlägg igårkväll som hamnade lite längre ned i inläggslistan. Så, nu fick ni som surfar direkt in på startsidan lite läsarservice.

En godare morgon

Jag har rent sjukligt svårt att komma ur sängen på morgonen dessa oxveckor. En fin kopp får i alla fall mig att känna mig piggare. Den här har Sambon köpt på Clas Ohlsson av alla ställen. ( Observera att jag inte får betalt för detta inlägget.)

Färgglad? Nä.

Sällan har jag tittat på så många bilder av mig själv på så kort tid. Det som slår mig är att jag sorterar bort dem där jag inte ler. När jag står där bredvid lampan tänker jag: Nu ska jag se mer naturlig ut och låter munnen förbli ett streck.

Men sedan ratar jag alltså resultatet. Märklig självbild. Ser antagligen mig själv som någon som bör le.

Något annat som slår mig är att jag ser större ut på bilderna är vad jag förväntat mig, det är inte riktigt så jag tror att jag ser ut. Mer byst, mer mage. Också det märkligt.

Idag svart polotröja i lycra från någon av kedjorna. Har alltid ett par i lådorna, jag tycker de funkar under det mesta: klänning, kofta, poncho...bra för mig som är en fryslök.

Byxor med falska knappar i fram från HM

Platåskor från London, köpte för ett par år sedan och har använt mycket, det trodde jag inte när jag köpte dem.

Monochrome Day II

Har du rött hår nu, frågade Kim i telefonen. Nä, det är inställningarna jag använder som gör bilderna lite gula. Färgen ser mer ut som på bilden ovan, tagen häromdagen. Nästa fråga blir väl: Är du onaturligt blek nu? Ungefär som någon som håller på att svimma? Svaret på den frågan blir ja.

Skjorta: Urban Outfitters

Ribbstickade tjocka, korviga leggings: BikBok

Kängor: Köpta på Nilsson

Hade ett brett stelt armband med blommönster också men det tog jag av mig då jag skulle läsa saga för Lilla H.

Trött på det här med outfits nu. Nä, trött på att posera.

- How do you smile without actually being happy? frågar Sambon.

- Dunno. But I recommend you try it.

Drömmar om Korvis

På stranden i Nice, 27 dec, 2010.

- Det började en ny vän på dagis idag.

- Vad roligt! Vad heter han eller hon?

- Det är en kille. Han heter…..Korvis!

- Okej…Hur gammal är Korvis?

- Han är fyra, precis som jag. Han bor där (pekar ut genom fönstret). Titta då! Han bor där på femte våningen.

- Bor han på samma gård som oss?

- Ja.

- Har du träffat honom förut?

- Ja, på kvällarna, på dagis.

- Mmmmm. Har Korvis något fack på dagis ännu?

- Nej, han har sitt fack på Nallen (småbarnsavdelningen). Han har en bebis så han har facket bredvid sin bebis.

Fulbrallor

Jag levde i villfarelsen att de där byxorna jag har på bilden var snygga. Men i stället ser jag nu när jag tittat på bilderna att de är grymt illasittande. Dilemma. Vad göra? Låtsas som att jag aldrig sett bilden på mig själv i dem? (De är verkligen otroligt sköna.)

Kastar dem och använder något av mina andra fem svarta par?

Byxorna kommer från Rut med flera och är en present från syster och bror. För länge sedan, säkert tre år. Jag har med andra ord gått omkring och sett ut som en strypt ål i runda slängar 50 gånger. Kanske mer.

Mockajackan kommer från Monki och linnet från Topshop.

Halsbandet med pärlor av trä och metall är från åttiotalet och brukade tillhöra min mor.

Skorna är från Marks & Spencer (jo!) och är mörkröda med nitar och läderremmar.

Riktigt dålig hårdag förresten. Hatar skiten. Nu har det antagit den där förhatliga längden då man måste fixa’t.

To do

Ägnade en dryg timma av morgonen åt att uppdatera min jobblista. Jag har ett system som bygger på deadlines. Högst prio har de gula postit-lapparna. De ska åtgärdas innan hemgång. Jag skriver alltid ut listan på A3 så att jag har plats för anteckningar i marginalen. På mailen har jag ett priosystem med flaggor. Grönt har högsta prio, jag har valt en lugn färg. Hur gör ni!

I mästerkockens kök

Vad är det här då? En nyinköpt köksmaskin i fyrahundrakronorsklassen. Ledtråd: till söta saker.

Söndagstyg

Nu åkte julen ut och det kändes bättre än väntat. Lämnade dammet och de ekande vrårna och tog vagnen till mästerkocken och hans fru. Väl hemkommen putar magen under min batman-tröja/klänning som är från Karen Millen.

Outfit en lördag

Alltså den där sladden...ska man orka shoppa bort den. Nä.

Hemmadag idag. Det mest spännande som hände var besöket på mataffären. Den är i och för sig utsedd till "Butikernas butik", men ändå. Glamourfaktor låg.

Promenaden dit var förresten full av spänning. Är till och med beredd på att skriva under på den där rubriken om "tökaos". Jag överdriver inte när jag säger att vi vadade fram.

Jacka: Gammal. Har tagit fram den eftersom jag är så trött på min dunkappa. Den är köpt på Uniqlo i London.

Stickad tröja: HM. Sambon gillar den inte, han är emot allt med åttiotalstouch.

Moonboots i lack av märket Canada Snow. Det enda par moonboots jag äger för tillfället. Tidigare hade jag även rosa och röda äkta moonboots men de läckte och det funkar inte i syndafloden.

Vill påpeka att jag har ganska tjocka leggings och ett långt linne. Det är alltså inte en väldigt kort kjol och nylonstrumpor även om det ser ut så på bilden. Någon måtta får det väl ändå vara.

Outfit week börjar här

Tråkig blogg med få bilder. Det ändrar vi på. Nu blir det outfits hela veckan lång vare sig ni vill eller inte.

Fredag kväll, nyss hemkommen från jobbet.

Klänning: Dorothy Perkins, köpte i London i november.

Skor: Reaskor inhandlade i våras på min mammas favoritaffär Carl och Victoria Ask i Göteborg.

Och innan ni frågar:

Läppstiftet är från Isadora, färgen heter Cranberry.

Nej, jag är inte gravid.

Oh it is beautiful

Nyord på senaste dagarnas löpsedlar: tökaos och snösmocka,

Året som gått - i text

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

Jag försökte mig på att skriva en roman. Jag ordnade maskerad för vuxna.

2.Höll du några av dina nyårslöften?
Jag ger mest nyårslöften av den typ som är lätta att glömma bort typ; läsa fler och bättre böcker, skicka fler grattiskort, göra situps framför tv:n, stryka mina kläder oftare.

3.Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ja, bekantskapskretsen utökades bland andra med en Ivar och en Elliot men det var inte samma anstormning som de senaste åren.

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej.

5.Vilka länder besökte du?
Grekland, England och Frankrike (samt Norge med jobbet).

6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011?
Fasta överarmar. Kort sagt - det var ett fint år.

7. Vad var din största framgång 2010?
Jag är jättenöjd med att vi bytte dagis. Det var en ganska lång tankeprocess som fick ett lyckligt slut. Jobbmässigt är jag nöjd med att de projekt jag drev blev lyckade och att jag fick utökat ansvar och högre lön.

8. Största misstaget?
Mest småmissar som jag redan glömt.

9. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Nej, inte så att jag varit sängliggande mer än en kvart.

10. Bästa köpet?
Materialet till vår stora hyllvägg.

11. Vad spenderade du mest pengar på?
Nya soffan och våra semestrar.

12. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Jag har varit glad i år, riktigt glad. Jag var glad över nya lägenheten, över Lilla Hs nya dagis, över Sambons karriärkliv, över framstegen på jobbet, över att vi reste och umgicks mycket.

13. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010?
Något av Robyn eller Håkan. Ytterligare ett dåligt musikår för mig, tyvärr. Det har gått så långt att Sambon hävdar att jag inte gillar musik. Mycket smärtsamt och förfärligt lögnaktigt.

14. Hur tillbringade du julen 2010?
Utanför Nice hos svåger med familj.

15. Bästa boken du läst i år?
Jag verkar ha drabbats av riktigt dåligt läsminne. Jag läser en mycket bra bok just nu som jag påbörjade förra året: Tony Blair: A Journey.

16. Något du önskade dig och fick?
I julklapp? Ovanstående bok, underkläder, Karen Millen-byxor. Bland annat.

Annars? Frid.

17. Något du önskade dig men inte fick?

I julklapp? Jag hade önskat mig smycken av Sambon men han hittade inga fina så jag fick en söt Smirk-klänning istället.
I övriga livet gick saker och ting vår väg.

18. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Blev uppvaktad med tårta på jobbet. Firade med vänner med en maskerad några veckor senare.

19. De bästa nya människorna du träffade?
Jag tror inte jag träffat så många nya människor som fått stor betydelse. Under en konferens var Christer Spolin inbjuden för att tala om mindfulness. Han gjorde stort intryck på mig.

Är du nytillkommen läsare?

Nyfiken på hur jag summerade 2008? Eller kanske 2009? På nyårsdagen förra året summerade jag hela 00-talet.

Nu kör vi

Nyårsdag 2011 och vi gör oss klara för ett andra julfirande. Vi far till mina föräldrar och firar svensk jul med mina syskon och svensk julmat. Mamma meddelar att hon köpt en ny skinka ("bara en liten, de var nedsatta nu efter jul och de går ju åt"). Håller också tummarna för min favorit på julbordet; räkomelett i långpanna. Tack mamma för att du vet bättre än jag själv vad jag önskar innerst inne!

Första och enda gången det blir "riktig" julmat för mig den här julen. Jobbet ordnade fest redan i november och på avdelningslunchen röstade vi på thaimat och julgodis istället.

Inte för att det gått någon nöd på mig. Veckan i Frankrike var, som väntat, full av kulinariska höjdpunkter. Min svägerska är engelska men efter 20 år i Frankrike är det matlagning med väldigt tydliga franska influenser.

Mina favoriter:

* confit de canard (anka)

* ostarna. OSTARNA!

* sticky date pudding

* English Christmas lunch (mycket bättre och godare än vad vi svenskar oftast tror)

* en superdipp att ätas til typ tortillachips bestående av mjuk getost med sweet chilisås och koriander ringlad över

* den stenugnsbakade pizzan vi åt på stranden i Nice (20 grader varmt men i övrigt var vädret skit)

Jo, det var en fin vecka, inte bara matledes. Sällskapsledes var det eyes and teeth all around (Sambons beskrivning av lite påklistrade leenden). Inget romanstoff men mysigt med Lilla H som självklart equinox. Yngsta barnbarnet med nio år upp till nästa pojke. Jojo. Det vankades många hårda paket.

Lågvattenmärken:

* Vi glömde vår sulky. Och nej, det var ingen resesulky utan vår vanliga som vi använder jämt. Inte så att jag skyller på Sambon men uppdelningen var trots allt: Han packar in i bilen, jag fixade med Lilla H.

* Lilla H var dålig i magen sista dagarna.

Sedan vi kom hem i förrgår har vi hunnit fira en fyraåring (som vaknade och besviket konstaterade att han inte hade vuxit under natten) och en riktigt, riktigt bra nyårsafton. Folk var krassliga till höger och vänster så av våra (från början mycket måttliga planer på samkväm) blev det intet. Istället gick vi "all in" och firade Lilla H ordentligt en dag i efterskott.

Åkte pulka, bakade tårta, lekte med alla nya leksaker. Handlade de bästa ryggbiffarna jag kunde hitta, svassade i nya klänningen jag fick från Sambon i julklapp, skålade i bubbel och PRATADE oavbrutet med Sambon i säkert tre timmar. Kort sagt: jag var en så perfekt mamma och sambo som jag förmådde. (En gång om året är väl inte så illa?)

Nu kör vi.