Jag har en kollega som är grymt modig. Han bara gör.
Idag berättade han att han håller på och sätter ihop en slags Här är ditt liv till sin svärfars 70-årsdag med videoklipp, bilder och anekdoter. Konversationen gled in på Ingvar Oldsberg som ju ledde tv-serien då den hade nypremiär för några år sedan.
Kanske borde ringa honom, sa kollegan och så gjorde han just det. Där och då. (Ingvar är en av få kändisar som finns på Eniro). Inget svar på hemnumret men på mobilen fick han napp. Och jodå, Ingvar kunde absolut tänka sig att bli filmad för en kort hälsning till svärfar.
Respekt x 2.
Själv hade jag aldrig tordats.
Visar inlägg med etikett vänner. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vänner. Visa alla inlägg
onsdag, februari 15, 2012
tisdag, januari 10, 2012
söndag, september 11, 2011
Lördagslåten på en söndag
Med huset fullt av barn och vuxna hela helgen blev det inte så mycket musik igår förutom den som framfördes av "Rocky Bamboo"; Holger och Stellas band.
Idag går vi med långsamma steg om på ett kladdigt golv och minimediterar till Popol Vuh. Finns hur mycket som helst från detta tyska krautrockband från 70-talet. Mitt favoritalbum är Hosianna Mantra.
Här en av "låtarna" från Aguirre.
Idag går vi med långsamma steg om på ett kladdigt golv och minimediterar till Popol Vuh. Finns hur mycket som helst från detta tyska krautrockband från 70-talet. Mitt favoritalbum är Hosianna Mantra.
Här en av "låtarna" från Aguirre.
onsdag, september 07, 2011
Man vet att det är dags att rensa bland Facebookvännerna...
...när varannan statusuppdatering är av typen "Träning ikväll!" eller smårasistiska "roliga" historier.
måndag, september 05, 2011
Skolstart
Första klass och världens bästa fröken. Nästa bara kompisar från lekis. En grannflicka gråter i dörröppningen tillsammans med sin plastpappa. Vill inte ta steget över tröskeln och in i klassrummet. In i den stora världen. Känslan av upprymdhet byts ut efter hand mot en känsla av utsatthet. Mamma står med cykeln vid staketet och vinkar åt mig varje halvtiorast de första veckorna.
Sjuan och ny skola. Killar från andra skolor (och tjejer, men de var liksom sekundära). Killar man spanat på eller kanske haft chans på ett par veckor. Nu ska man få se dem varje rast. Buteljgrön jerseykjol och t-shirt från Esprit (märkesplagg!!!). Liten men stor. Kaxig men blyg.
Börjar gymnasiet med en känsla av att ha gjort och och sett allt. Den tas snabbt ur mig. Nu ska nya nätverk byggas, nya lärare imponeras på. Allt är nollställt, jag har chansen att bli ny. Men hur gör man och vem är jag?
tisdag, april 12, 2011
Omhuldad.nu
De här mänskorna gick jag i samma klass som i nio år. Vi ser lite farliga ut här på klassfotot från nian men i själva verket är vi snälla som små lamm.
Häromhelgen var det återträff och sällan har jag känt mig så varm inombords som under de där timmarna som gick alldeles, alldeles för fort.
fredag, april 08, 2011
Stormvarning
Det blåser halv storm ute men om jag mot förmodan lyckas cykla hem ikväll så står detta på helgens agenda:
* Jag och Holger träffar tjejerna och deras barn och går på konstrunda med efterföljande lunch.
* Sambon går på filmfestival.
* Vi fräschar upp altanen inför våren.
* Vi påskpyntar (om vi lyckas lokalisera pyntet.)
* Vi far till IKEA.
Vårtecken: Vår altanhäck har fått små gröna blad och Holgers vinterstövlar har fått ge plats för vårkängor.
* Jag och Holger träffar tjejerna och deras barn och går på konstrunda med efterföljande lunch.
* Sambon går på filmfestival.
* Vi fräschar upp altanen inför våren.
* Vi påskpyntar (om vi lyckas lokalisera pyntet.)
* Vi far till IKEA.
Vårtecken: Vår altanhäck har fått små gröna blad och Holgers vinterstövlar har fått ge plats för vårkängor.
måndag, april 04, 2011
...and now she's dead
En enda vän har jag sagt upp bekantskapen med i vuxen ålder. Det bar mig emot, såklart.
Jag verkligen avskydde att befinna mig i den situationen där jag blev en sådan människa som är full av dåliga ursäkter och slutligen en sådan människa som inte längre svarade på dina mail.
Och så fick jag höra av vår gemensamma vän att du var sjuk i cancer och jag tänkte, let by gones be by gones. Ta upp kontakten och fråga hur hon mår.
Det gjorde jag inte.
Du fick behandling och blev bättre. Men så kom cancern tillbaka och sedan gick det snabbt. Du dog häromdagen.
Och jag vet att du växte som människa av alla prövningar. Jag vet också varför du var som du var och att det draget hos dig som jag inte mäktade med, det som bara krävde, just det var ju ett uttryck för hur du vuxit upp, utan närvarande föräldrar.
Ensam var du nu inte, du hade fler facebookvänner än någon annan jag känner. Men ganska så ensam i själen tror jag nog att du var.
Som ni märker så letar jag febrilt efter lärdomar. Jag hittar just inga.
Jag verkligen avskydde att befinna mig i den situationen där jag blev en sådan människa som är full av dåliga ursäkter och slutligen en sådan människa som inte längre svarade på dina mail.
Och så fick jag höra av vår gemensamma vän att du var sjuk i cancer och jag tänkte, let by gones be by gones. Ta upp kontakten och fråga hur hon mår.
Det gjorde jag inte.
Du fick behandling och blev bättre. Men så kom cancern tillbaka och sedan gick det snabbt. Du dog häromdagen.
Och jag vet att du växte som människa av alla prövningar. Jag vet också varför du var som du var och att det draget hos dig som jag inte mäktade med, det som bara krävde, just det var ju ett uttryck för hur du vuxit upp, utan närvarande föräldrar.
Ensam var du nu inte, du hade fler facebookvänner än någon annan jag känner. Men ganska så ensam i själen tror jag nog att du var.
Som ni märker så letar jag febrilt efter lärdomar. Jag hittar just inga.
söndag, mars 27, 2011
Göteborgstips för dig med småbarn och som vill känna dig lite som du en gång gjorde
Och så har de en sån där rolig japansk fotoautomat där man mailar bilderna till sig själv. Visst fint? söndag, mars 06, 2011
Vad gör En Lisa en ensam helg?
Sambon och Holger är i London.
- Daddy and I are going 'cause we are English people, saäger han.
Jag kommer hem från jobbresan. Jag är trött. Ingenting är planerat för jag vill ha en helg som är bara min. Jag ska inte snärja in mig i måsten.
När andan faller på.
Så jag promenerar, raskt, i mörker, uppför alla backarna till lägenheten där min bror nyligen flyttat in hos min syster. Han lagar fläskfilé och vi tittar på tv alla tre. Jag somnar klockan tio och blir kvar.
Vi syskon tittar på tv, som när vi var små. Det är skidåkning. Jag promenerar hem, ännu raskare för Systemet ska stänga. Handlar mat också.
Slappnar av och hoppar upp. Middagsgästerna är här och jag har inte målat mig. Flera ansluter sig och vi lyssnar på cd-skivor, old school eftersom Sambon tagit med sig I-poddockan till London. Vi går ut, på lokal. Det är roligt, jag träffar människor jag känner. Jag kommer hem, supersent, ser på tv på datorn en stund.
Vaknar i ottan men somnar om.
Vasaloppet, femmilen. Jag bakar pizza och dricker kaffe. Putsar fönster och fejar. Bokar bil och far med återvinningen, en sväng förbi jobbet (så läskigt när allt är mörkt och nedsläckt!) och lämpar av kamerautrustningen jag hade med mig till Italien.
Tar ett fotbad i Holgers legolåda. Ser på en dokumentär om Elsie Johansson.
Saknar mina killar. Enough already. Imorgon kommer de hem.
- Daddy and I are going 'cause we are English people, saäger han.
Jag kommer hem från jobbresan. Jag är trött. Ingenting är planerat för jag vill ha en helg som är bara min. Jag ska inte snärja in mig i måsten.
När andan faller på.
Så jag promenerar, raskt, i mörker, uppför alla backarna till lägenheten där min bror nyligen flyttat in hos min syster. Han lagar fläskfilé och vi tittar på tv alla tre. Jag somnar klockan tio och blir kvar.
Vi syskon tittar på tv, som när vi var små. Det är skidåkning. Jag promenerar hem, ännu raskare för Systemet ska stänga. Handlar mat också.
Slappnar av och hoppar upp. Middagsgästerna är här och jag har inte målat mig. Flera ansluter sig och vi lyssnar på cd-skivor, old school eftersom Sambon tagit med sig I-poddockan till London. Vi går ut, på lokal. Det är roligt, jag träffar människor jag känner. Jag kommer hem, supersent, ser på tv på datorn en stund.
Vaknar i ottan men somnar om.
Vasaloppet, femmilen. Jag bakar pizza och dricker kaffe. Putsar fönster och fejar. Bokar bil och far med återvinningen, en sväng förbi jobbet (så läskigt när allt är mörkt och nedsläckt!) och lämpar av kamerautrustningen jag hade med mig till Italien.
Tar ett fotbad i Holgers legolåda. Ser på en dokumentär om Elsie Johansson.
Saknar mina killar. Enough already. Imorgon kommer de hem.
måndag, februari 21, 2011
"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting"
Tänk så klok han var, Oscar Wilde. Ett citat som på pricken fångar upp det vi kommit fram till under helgen som gått.
Ingenting med andra ord. Men roligt har vi haft.
Ingenting med andra ord. Men roligt har vi haft.
torsdag, februari 17, 2011
Dom här mänskorna...
...ska jag fira helg med. På Öland dessutom.
Bilden tagen i Malmö för drygt tio år sedan. Inte visste vi då att det skulle skapas en hel tv-serie om oss (SATC).
söndag, januari 09, 2011
Söndagstyg
Nu åkte julen ut och det kändes bättre än väntat. Lämnade dammet och de ekande vrårna och tog vagnen till mästerkocken och hans fru. Väl hemkommen putar magen under min batman-tröja/klänning som är från Karen Millen.
fredag, oktober 01, 2010
Längtans ljuva blomma
Arran Hotel, Gower St, LondonJag skriver VD-ord till årsredovisningen och lyssnar på BBC Radio 6 och blir alldeles sjuk av London-längtan, Englandslängtan.
Tur då att jag ska åka dit i slutet av november! Tänk London i julskrud, tänk lite mildare temperaturer, tänk fina skor, tänk pubpaus, tänk GT och bästa indiska maten, tänk jag och Kim som aldrig slutar prata.
Och så ett mysigt centralt B&B som grädde på moset. Lyllos mig!
onsdag, september 29, 2010
Får man göra så?
Bild courtesy of Kim, klänning courtesy of Carin, utväxt modellens egen.Jag hade tid hos frissan för tre veckor sedan. Hon sms:ar och säger att hon ska resa bort. Kan jag tänka mig en annan tid.
Dagen innan min nya tid får jag ett nytt sms. Hon är sjuk och vill boka om igen.
Jag svarar okej men lite jobbigt att behöva bli ombokad igen. Utväxten krymper ju inte om man säger så.
Dagen innan min nyaste tid får jag ett....you guessed it...sms. Min frisör är långtidssjukskriven. Försöker sätta in saker i ett större perspektiv. Det fungerar en stund och jag får iväg ett krya på dig-sms.
Och nu står man här med utväxten Allan och heller ingen frisör. Tips?
onsdag, september 22, 2010
Friends alltså! Det är livet!
På fredag har jag date med mitt tjejgäng. Vi fyra som lärde känna varandra på journalisthögskolan, som firade tioårsjubileum förra året och som typ är den smartaste, snyggaste lilla kvartett som skådats.
Jallafall.
Vi har liksom följts åt. Sökte jobb samtidigt, flyttade ihop med karlar samtidigt och fick barn nästan samtidigt också. (Liv, Holger, Mathea, Nike - era mammor rockar fett!) I år har alla minus en också krisat samtidigt (jag är det svarta fåret). Något som inneburit att vi inte kunnat ses lika ofta och framförallt inte alla samtidigt. Men på fredag är det dags! Men tro inte att vi ska deppa ned oss i rödvin och analysera i överkant. Nej, nej. I alla fall inledningsvis ska vi ha klänningsprovning (alla ska ta med sig några som är signifikanta för den egna stilen och så ska vi byta för att se om man gillar nåt nytt, ja ni fattar). Och så ska vi dricka bubbel.
Till er ära, kvartetten, och mina andra underbara vänner, kommer här en vänskapsenkät som flyter runt i cyberspace.
Vem var din allra första vän (som du minns)? Är ni fortfarande vänner?
- Min första vän var Åsa. Hennes kusin och jag bodde grannar men när vi flyttade hamnade jag mittemot Åsa och hennes familj. Jag var tre, hon fyra och vi lekte kopiöst mycket fram tills att vi var tio-elva kanske? Favoritlekar var Barbie (Åsa var ensambarn och hade alla, jag hade mest trista Sindysar) och att lyssna på musik och uppträda för snälla föräldrar (Åsa kunde spela piano, jag trodde jag kunde sjunga). Vi är vänner på Facebook och stannar och pratar när vi ses i hemstaden. Fin tjej!
Vem av dina vänner har du känt allra längst?
- Av dem jag umgås med är det Daniel. Han la en Petunia i min sockerdricka på ett disco. Jag gick i fyran, han i femman. Det blev aldrig nåt mellan oss, varken då eller längre fram. Det är vi nog båda lika glada för! Daniel är som min bror och jag skulle på allvar inte tveka en sekund över att ringa honom mitt i natten under kris (aldrig hänt iofs). Daniel är mycket hjälpsam och bland de roligaste jag känner. Varje gång han ringer inleder han med: Lashi dodi alternativt Hello Paula Twice alternativt något annat internt skämt från 80/90-tal.
Kaxig och lite smådryg kan han vara förstås men sällan mot mig och det har blivit mycket bättre med åren. Love!
Hur många bästa vänner har du?
- Två? Sex? Det beror ju lite på hur man räknar. Kanske en? Då är det min syrra i så fall.
Vad är det värsta en vän gjort mot dig?
- Nåt jag inte känner till antagligen. Kan inte komma på något men när man gick på typ högstadiet dog man ju lite varannan vecka pga nåt kompistjafs.
Vem av dina vänner vet mest om dig?
- Just nu tror jag Kim vet mest. När kompisar krisar öppnar man sig själv mer. Härligt! Inom Kvartetten hade vi ett breakthrough för typ ett par år sedan som föranleddes av att jag skickade ett mail med ämnesraden: "Släpp ryggan!" då jag själv mådde rätt kasst.
Vi hade hamnat i nån slags charad av "nu när vi är morsor och stadgade och med män att vara lojala mot ska vi väl inte snacka problem". Värdelöst! Sedan dess är våra dejter om möjligt ÄNNU roligare. Särskilt eftersom Kim envisas med att avsluta allas våra utläggningar med orden: Livet alltså...
Är du öppen för att lära känna nya vänner nu i vuxen ålder eller känner du att det "räcker"?
- Jag är en total sucker för att folk ska tycka om mig och eftersom jag har Sambo vänskapsflirtar jag istället, med män som kvinnor. Jag tycker lätt om folk men sedan brukar det stoppa där. För att jag ska ta något vidare, utanför arbetsplatsen till exempel, krävs det ganska mycket. Jag har många vänner och många av dem träffar jag jättesällan, även de som bor i samma stad. Så... jag känner att det räcker. Däremot skulle jag vilja ha lite fler parvänner. (Eftersom de vi brukar umgås med separerar, haha. Nä sorry, plump kommentar.)
Vilken egenskap uppskattar du allra mest hos en vän?
En enda? Nä två får det bli. Att de är roliga och står upp för mig.
Vad gör du och dina vänner när ni träffas?
- Olika beroende på vän. Man kan väl säga att trenden genom åren har gått mot några glas färre vin och lite mer vällagad mat. Vad gör vi inte? Ser på TV eller film. Vi pratar!
Tycker du det är viktigt att vänner är superärliga mot varandra? (typ någon frågar: tycker du att de här skorna är fina?)
- Gud nej. Vänskap är också att veta när man ska ljuga eller i alla fall frisera sanningen. Jag skulle aldrig få för mig att berätta för en vän att de klär sig fel för sin kroppsform, borde tänka på vikten eller annat som av vissa räknas som "ärligt=snällt". Apropå skor kan de istället få säga: De är väldigt du! Det tar jag nämligen som en komplimang!
Hur är du som vän tror du själv?
- Rolig! Glad! Ödmjuk! Nä. Eller jo (inte ödmjuk alltså).
Men också lite disträ, lite för kompromisslös/taktlös ibland, lite Fröken Duktig mot vissa?
Hur gillar du att umgås – i gäng flera stycken eller one to one?
- En och en är jättehärligt men jag skäms inte i en grupp om man säger så.
Välj två av dina nära vänner och berätta om hur du lärde känna dem?
-Anna och jag "gick och läste ihop". Vi gillade varann litegrann men gick på olika skolor så "det blev aldrig något". I efterhand har hon sagt att hon var rädd för mig (jag=1,61, hon =1,78) men det tror jag hon hittar på. Sedan började vi i samma samhällsklass och hängde i samma gäng. Efter det flyttade jag till London och då minns jag att vi höll kontakten men inte så nära att hon var och hälsade på mig. Efter ett par år sket det sig med min dåvarande engelsman och då fixade Anna sommarjobb i Sverige åt mig på en kvart. Efter det flyttade vi till Götet ihop, gjorde allt ihop i flera år. Numer lipar vi på varandras bröllop (hennes) och har födelsedagsfester (gemensamma). Sånt. Anna är en übermensch. Råsnygg, 2.0 på högskoleprovet, urtrevlig, viceVD. Tänk, hon gillar mig ändå!
- Minna. Min finska Londonvän som jag har dåligt samvete över för att jag hör av mig så sällan. (Onödigt, hon har fler vänner än någon annan jag känner) Hon hängde lite med Sambons band när jag och han hade distansförhållande, så till en början var jag bara "men ååhhhh, sluta va jobbig nordisk groupie" (min självinsikt var dålig på den tiden) Men sedan vann hon mitt hjärta genom att alltid vara så glad, smart, snäll och uppmuntrande. En riktigt, riktigt fin, godhjärtad människa. Och den i världen som älskar musik nästan ännu mer än Sambon.
Vad bråkar du oftast om med dina vänner?
- Vi bråkar inte. Vi snackar knappt skit. Sorry, rättelse. Vi snackar inte skit. I alla fall inte med någon slags illvilja i botten. Min syrra och jag ryker förstås ihop ibland men det är inte heller så ofta.
Hur enkelt släpper du in nya bekantskaper i ditt liv?
- Svår fråga. På många sätt är jag jätteöppen (hello, jag har en blogg där jag just nu beskriver mig själv och halva bekantskapskretsen - sorry!) Jag skäms inte så ofta och gillar att dela med mig av mig själv, mitt liv, anekdoter... Samtidigt är jag långt ifrån pladdrig. Det är väldigt sällan jag ångrar något jag sagt (till och med som onykter) Så: Jag låter folk komma nära för jag gillar homo sapiens, både mig själv och andra. Samtidigt är jag väldigt lojal mot min Sambo till exempel och pratar inte vitt och brett om vårt förhållande eller hans problem med vem som helst.
Säg en svensk kändis du skulle vilja vara vän med och varför?
- Sjuk fråga! När jag var i 20-årsåldern hängde vi gärna med kändisar, allra helst i London. En fest med en kändis närvarande var liksom en mycket bättre fest. Lite skamlöst faktiskt, men vi var ju unga... Sedan blev jag ju ihop med en minor celebrity också och då försvann lite av mystiken. "Kändisar är ju bara människor de också..blablabla...." Till frågan då: Kanske något roligt par som gillar samma saker som vi: Bubbelvin, musik, skratta, äta snacks? Luuk och Berg, kan de vara nåt? Gillar de också ostbågar? Då kan vi ropa Holger samtidigt åt våra barn också för ökad comedy effect.
Jallafall.
Vi har liksom följts åt. Sökte jobb samtidigt, flyttade ihop med karlar samtidigt och fick barn nästan samtidigt också. (Liv, Holger, Mathea, Nike - era mammor rockar fett!) I år har alla minus en också krisat samtidigt (jag är det svarta fåret). Något som inneburit att vi inte kunnat ses lika ofta och framförallt inte alla samtidigt. Men på fredag är det dags! Men tro inte att vi ska deppa ned oss i rödvin och analysera i överkant. Nej, nej. I alla fall inledningsvis ska vi ha klänningsprovning (alla ska ta med sig några som är signifikanta för den egna stilen och så ska vi byta för att se om man gillar nåt nytt, ja ni fattar). Och så ska vi dricka bubbel.
Till er ära, kvartetten, och mina andra underbara vänner, kommer här en vänskapsenkät som flyter runt i cyberspace.
Vem var din allra första vän (som du minns)? Är ni fortfarande vänner?
- Min första vän var Åsa. Hennes kusin och jag bodde grannar men när vi flyttade hamnade jag mittemot Åsa och hennes familj. Jag var tre, hon fyra och vi lekte kopiöst mycket fram tills att vi var tio-elva kanske? Favoritlekar var Barbie (Åsa var ensambarn och hade alla, jag hade mest trista Sindysar) och att lyssna på musik och uppträda för snälla föräldrar (Åsa kunde spela piano, jag trodde jag kunde sjunga). Vi är vänner på Facebook och stannar och pratar när vi ses i hemstaden. Fin tjej!
Vem av dina vänner har du känt allra längst?
- Av dem jag umgås med är det Daniel. Han la en Petunia i min sockerdricka på ett disco. Jag gick i fyran, han i femman. Det blev aldrig nåt mellan oss, varken då eller längre fram. Det är vi nog båda lika glada för! Daniel är som min bror och jag skulle på allvar inte tveka en sekund över att ringa honom mitt i natten under kris (aldrig hänt iofs). Daniel är mycket hjälpsam och bland de roligaste jag känner. Varje gång han ringer inleder han med: Lashi dodi alternativt Hello Paula Twice alternativt något annat internt skämt från 80/90-tal.
Kaxig och lite smådryg kan han vara förstås men sällan mot mig och det har blivit mycket bättre med åren. Love!
Hur många bästa vänner har du?
- Två? Sex? Det beror ju lite på hur man räknar. Kanske en? Då är det min syrra i så fall.
Vad är det värsta en vän gjort mot dig?
- Nåt jag inte känner till antagligen. Kan inte komma på något men när man gick på typ högstadiet dog man ju lite varannan vecka pga nåt kompistjafs.
Vem av dina vänner vet mest om dig?
- Just nu tror jag Kim vet mest. När kompisar krisar öppnar man sig själv mer. Härligt! Inom Kvartetten hade vi ett breakthrough för typ ett par år sedan som föranleddes av att jag skickade ett mail med ämnesraden: "Släpp ryggan!" då jag själv mådde rätt kasst.
Vi hade hamnat i nån slags charad av "nu när vi är morsor och stadgade och med män att vara lojala mot ska vi väl inte snacka problem". Värdelöst! Sedan dess är våra dejter om möjligt ÄNNU roligare. Särskilt eftersom Kim envisas med att avsluta allas våra utläggningar med orden: Livet alltså...
Är du öppen för att lära känna nya vänner nu i vuxen ålder eller känner du att det "räcker"?
- Jag är en total sucker för att folk ska tycka om mig och eftersom jag har Sambo vänskapsflirtar jag istället, med män som kvinnor. Jag tycker lätt om folk men sedan brukar det stoppa där. För att jag ska ta något vidare, utanför arbetsplatsen till exempel, krävs det ganska mycket. Jag har många vänner och många av dem träffar jag jättesällan, även de som bor i samma stad. Så... jag känner att det räcker. Däremot skulle jag vilja ha lite fler parvänner. (Eftersom de vi brukar umgås med separerar, haha. Nä sorry, plump kommentar.)
Vilken egenskap uppskattar du allra mest hos en vän?
En enda? Nä två får det bli. Att de är roliga och står upp för mig.
Vad gör du och dina vänner när ni träffas?
- Olika beroende på vän. Man kan väl säga att trenden genom åren har gått mot några glas färre vin och lite mer vällagad mat. Vad gör vi inte? Ser på TV eller film. Vi pratar!
Tycker du det är viktigt att vänner är superärliga mot varandra? (typ någon frågar: tycker du att de här skorna är fina?)
- Gud nej. Vänskap är också att veta när man ska ljuga eller i alla fall frisera sanningen. Jag skulle aldrig få för mig att berätta för en vän att de klär sig fel för sin kroppsform, borde tänka på vikten eller annat som av vissa räknas som "ärligt=snällt". Apropå skor kan de istället få säga: De är väldigt du! Det tar jag nämligen som en komplimang!
Hur är du som vän tror du själv?
- Rolig! Glad! Ödmjuk! Nä. Eller jo (inte ödmjuk alltså).
Men också lite disträ, lite för kompromisslös/taktlös ibland, lite Fröken Duktig mot vissa?
Hur gillar du att umgås – i gäng flera stycken eller one to one?
- En och en är jättehärligt men jag skäms inte i en grupp om man säger så.
Välj två av dina nära vänner och berätta om hur du lärde känna dem?
-Anna och jag "gick och läste ihop". Vi gillade varann litegrann men gick på olika skolor så "det blev aldrig något". I efterhand har hon sagt att hon var rädd för mig (jag=1,61, hon =1,78) men det tror jag hon hittar på. Sedan började vi i samma samhällsklass och hängde i samma gäng. Efter det flyttade jag till London och då minns jag att vi höll kontakten men inte så nära att hon var och hälsade på mig. Efter ett par år sket det sig med min dåvarande engelsman och då fixade Anna sommarjobb i Sverige åt mig på en kvart. Efter det flyttade vi till Götet ihop, gjorde allt ihop i flera år. Numer lipar vi på varandras bröllop (hennes) och har födelsedagsfester (gemensamma). Sånt. Anna är en übermensch. Råsnygg, 2.0 på högskoleprovet, urtrevlig, viceVD. Tänk, hon gillar mig ändå!
- Minna. Min finska Londonvän som jag har dåligt samvete över för att jag hör av mig så sällan. (Onödigt, hon har fler vänner än någon annan jag känner) Hon hängde lite med Sambons band när jag och han hade distansförhållande, så till en början var jag bara "men ååhhhh, sluta va jobbig nordisk groupie" (min självinsikt var dålig på den tiden) Men sedan vann hon mitt hjärta genom att alltid vara så glad, smart, snäll och uppmuntrande. En riktigt, riktigt fin, godhjärtad människa. Och den i världen som älskar musik nästan ännu mer än Sambon.
Vad bråkar du oftast om med dina vänner?
- Vi bråkar inte. Vi snackar knappt skit. Sorry, rättelse. Vi snackar inte skit. I alla fall inte med någon slags illvilja i botten. Min syrra och jag ryker förstås ihop ibland men det är inte heller så ofta.
Hur enkelt släpper du in nya bekantskaper i ditt liv?
- Svår fråga. På många sätt är jag jätteöppen (hello, jag har en blogg där jag just nu beskriver mig själv och halva bekantskapskretsen - sorry!) Jag skäms inte så ofta och gillar att dela med mig av mig själv, mitt liv, anekdoter... Samtidigt är jag långt ifrån pladdrig. Det är väldigt sällan jag ångrar något jag sagt (till och med som onykter) Så: Jag låter folk komma nära för jag gillar homo sapiens, både mig själv och andra. Samtidigt är jag väldigt lojal mot min Sambo till exempel och pratar inte vitt och brett om vårt förhållande eller hans problem med vem som helst.
Säg en svensk kändis du skulle vilja vara vän med och varför?
- Sjuk fråga! När jag var i 20-årsåldern hängde vi gärna med kändisar, allra helst i London. En fest med en kändis närvarande var liksom en mycket bättre fest. Lite skamlöst faktiskt, men vi var ju unga... Sedan blev jag ju ihop med en minor celebrity också och då försvann lite av mystiken. "Kändisar är ju bara människor de också..blablabla...." Till frågan då: Kanske något roligt par som gillar samma saker som vi: Bubbelvin, musik, skratta, äta snacks? Luuk och Berg, kan de vara nåt? Gillar de också ostbågar? Då kan vi ropa Holger samtidigt åt våra barn också för ökad comedy effect.
fredag, juli 23, 2010
Bröllopsfest med sång och toastmadammeri - tick
Det var kul. Jättekul. Men lite stressigt precis inpå och efteråt hade jag värk i ryggen av sentimmasdans på 12-centimetersklackar.
Blev knappt några bilder tyvärr, det var så mycket annat att tänka på. Här är i alla fall sången jag och Sambon sjöng under akten.
(I won't make you) Hurt - med omskriven text av Sambon. Här är originalet. Eller ja, originalet gjordes av Nine Inch Nails men det är Johnny Cash-covern vi baserade vår cover på.
I searched my heart today
to see if I still feel
I focus on the love
The only thing that's real
Your heart repairs my own
and takes the hurt away
This gift is not a loan
or only for one day
ref How far have we come
my sweetest friend
Everything I have
comes to you, in the end
And you can have it all
in exhange for this
I won't let you down
I won't make you hurt
If you must go away
I am still right here
You wander in the night
You see my lights appear
You can find your way
I am still right here
How far have we come
my sweetest friend
Everything I have
comes to you, in the end
And you can have it all
in exchange for this
I won't let you down
I won't make you hurt
If I could start again
I wouldn't change a thing
I would give myself
Give you every part
Blev knappt några bilder tyvärr, det var så mycket annat att tänka på. Här är i alla fall sången jag och Sambon sjöng under akten.
(I won't make you) Hurt - med omskriven text av Sambon. Här är originalet. Eller ja, originalet gjordes av Nine Inch Nails men det är Johnny Cash-covern vi baserade vår cover på.
I searched my heart today
to see if I still feel
I focus on the love
The only thing that's real
Your heart repairs my own
and takes the hurt away
This gift is not a loan
or only for one day
ref How far have we come
my sweetest friend
Everything I have
comes to you, in the end
And you can have it all
in exhange for this
I won't let you down
I won't make you hurt
If you must go away
I am still right here
You wander in the night
You see my lights appear
You can find your way
I am still right here
How far have we come
my sweetest friend
Everything I have
comes to you, in the end
And you can have it all
in exchange for this
I won't let you down
I won't make you hurt
If I could start again
I wouldn't change a thing
I would give myself
Give you every part
fredag, juli 16, 2010
Välj själv
Inatt klockan 00:51
Jag släcker sänglampan efter en kväll på altanen tillsammans med Sambo, syster, kompis, kvällssol, bubbelvin, Baileys och såna där starka ostbågar.
Imorse kl 04:45
Jag vaknar. Svettig, lite oroliga tankar som kommer sig av alkoholintag och för lite sömn. Plockar upp Mons Kallentofts Höstoffer (hans böcker är bra, men de där mystiska sekvenserna där de döda pratar kunde han skippat). Lägger ned den efter tio minuter. Kan inte somna om.
Imorse kl 06:00
Vi ger upp, Sambon och jag. Hämtar lite vätska, drar igång I-phones och dator. Surfar loss. Mår bättre. Går in på http://www.yr.no/ och ser att livet är gott. Sol igen, hela dagen.
Nu 07:37
Nu väljer jag. Inte häcka framför morgontv eller försöka få till lite mer sömn. Utan sol, glädje och maffig frukost för oss alla.
tisdag, juli 13, 2010
Bäst med Sthlms-resan (utan inbördes rangordning)
* att vi kunde njuta av hettan och badvädret så centralt - hade ingen koll på att det fanns så många fina badplatser.
* att det var så lite trängsel på badplatserna - sthlms-borna själva verkar ha flytt ut i skärgården.
* människorna (de som fanns kvar) - upplevde att folk var mycket snackigare än vanligt. Hettan månne?
* hotellet. Superfint rum och banne mig den bästa hotellfrukost jag ätit.
* våra fina vänner och deras barn.
* lammkorven på Nybroplan.
Sämst
* tunnelbanan. exceptionellt dåligt skyltat och hissar som luktar piss.
* centralstationens bagagehantering. Ett smärre kaos av desperata människor som slogs om de stora facken.
torsdag, april 01, 2010
Det går bra nu
Jag har blivit pensionär. Sitter och kollar in väderleksrapporten samtidigt som jag planerar påskhelgen. Idag skulle det regna men istället är det strålande sol. Kanske blir det till att ta helgen som den kommer?
Skärtorsdag
Idag jobbar jag men går ett par timmar efter lunch, hämtar Lilla H och går till badhuset.
Långfredag
Jag skrubbar altanmöbler med Lilla H, Sambon skrubbar lite därinne. På eftermiddagen blir det träff med goda vänner och deras nye, lille man. Kanske årets första besök i Slottskogen; säldammen och allt det där med efterföljande påskmys.
Påskafton
Handlar det sista innan aftonens gäster kommer. Det blir lammstek, tillagad av vännen som är ny herre här. Vi andra står för glada tillrop, tillbehör, dessert, vinöppnande och barnpassning.
Påskdagen
Matiné kanske? Plantera lite på terassen om det inte regnar? Öppen för förslag.
Annandagen
Förberedelser för våren. Hänga undan vinterkläder, fixa lite i garderoben, planera sommarsemester. Vad ska ni göra på semestern? Vi väljer mellan Frankrike, Öland, Stockholm eller något charterresemål. Kanske enskilt, kanske i kombination.
Skärtorsdag
Idag jobbar jag men går ett par timmar efter lunch, hämtar Lilla H och går till badhuset.
Långfredag
Jag skrubbar altanmöbler med Lilla H, Sambon skrubbar lite därinne. På eftermiddagen blir det träff med goda vänner och deras nye, lille man. Kanske årets första besök i Slottskogen; säldammen och allt det där med efterföljande påskmys.
Påskafton
Handlar det sista innan aftonens gäster kommer. Det blir lammstek, tillagad av vännen som är ny herre här. Vi andra står för glada tillrop, tillbehör, dessert, vinöppnande och barnpassning.
Påskdagen
Matiné kanske? Plantera lite på terassen om det inte regnar? Öppen för förslag.
Annandagen
Förberedelser för våren. Hänga undan vinterkläder, fixa lite i garderoben, planera sommarsemester. Vad ska ni göra på semestern? Vi väljer mellan Frankrike, Öland, Stockholm eller något charterresemål. Kanske enskilt, kanske i kombination.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)