Money Mark

När Sambon och jag nyss hade träffats tordes vi inte tala med varandra. Det var ju ett problem förstås, fast inte oöverstigligt skulle det visa sig. Tretton år and counting liksom.

Hiallafall.

Det som räddades oss, förutom rikligt alkoholintag, var musik. Något att hänga upp konversationer på. Något att skapa minnen till.

Låtarna vi lyssnade på de där första skälvande månaderna är för alltid djupt nedgrävda i min hjärnbalk.

You pushed my button, da-hling.