Min stjärna

Superstjärnan. Solen i systemet. Holger George.

Stooort Starwars fan. "Mamma, vad heter Starwars på engelska?"

Nytt gäng klappar under granen. Och girlander i taket. Han är ju till hälften engelsman gudbevars.

Då var det till att gå på't igen då. Skriver det här inlägget mitt i natten och minns hur det var.
För fem år sedan var jag nyförlöst och superskraj/glad. Allt hade jag framför mig.
Imorgon fyller du fem och vi går som vanligt "all in", din pappa och jag.

Vad är det här?

En försenad klapp anlände från sambons bror idag. Men vad är det för något? Delen med hål passar i formen och lämnar nån centimeters utrymme till botten. Teflon.

Fånga julen 15

Nu är det bara raksträckan kvar så är vi framme så bäst att passa på att njuta. Igårkväll slog vi in paket i sällskap av små, små glas med sherry. Årets tema blev lite oplanerat men fint ändå. Guld, silver, rött, tomtar och stjärnor. Typ.
Sambon svarade för några paket men var mest logistikansvarig. Packade undan alla paket i en rasande fart, så snabbt att jag inte hann ta några bilder.

Idag var det sista dagen på jobbet innan julledigheten. Behöver jag säga att den är efterlängtad? Vi ska fira jul hemma i år, och då menar jag inte hemma som i hemma hos oss, utan hemma i Sverige. Från och med imorgon kväll finns jag parkerad i en soffa hos mamma och pappa: Där tänker jag stanna tills den 27e allra minst.

Fånga julen 14

Granen står så "grön" och grann i stugan.

Fånga julen - rättelse

Självklart blev det nåt till Holgers fröknar ändå. Det dåliga samvetet liksom förgör mig annars. Det är dom (som tar hand om mitt barn för dålig lön) och nån välgörenhetsorganisation (i år BRIS, kommentarer överflödiga) som MÅSTE få varje år.

Fånga julen 12,13,14,15,16....typ

Jo, men det är väl klart att det varit små glimtar av julmys här och där också i veckan som gått. Lucia på dagis var fint, det var diktläsning av en snart femåring och en mamma som ställde sig på en pall för att se och höra och le fånigast av alla (inte jag alltså. Jo, ok då)
Det var fint.

Men sen blev det en sån där stressig vecka som det alltid blir runt lucia. Det är därför det är bra att ha börjat mysa lite före just luciaveckan... Det blir mycket på jobbet eftersom man inser att man lagt in en megalång julledighet, det blir lite julklappspanik då man inser att man inte vill trängas/hinner trängas i butik och att det är så lätt att "klicka hem". Jovisst, lätt som en plätt, klickettiklick, men då kanske man ska vara ute i hyfsat god tid.

Och så blev det en lite minikräksjuka på det som innebar två vab-dagar (för Sambon) och så gick hela lördagen åt till barnkalas. Min stressnivå har på allvar försämrats sedan helvetesperioden i höstas och jag hade huvudvärk hela lördagen. Men vampyrparty blev det och Holger var nöjd.

Nu är det julvecka och jag retirerar gladeligen (nåja) inför det faktum att det som inte är gjort nu blir inte av (i år heller). Nu ska jag fokusera på att jobba undan så gott det går och ägna kvällarna åt mys.

Bye bye säger vi alltså till:
1) det hemlagade julgodiset
2) för-julmys med syskonen
3) hemgjorda julgåvor till förskolepersonalen
4) och säkert massa annat som jag gudskelov har glömt!

Fånga julen 11

Skickat frÃ¥n min iPhoneEfter lucia med efterföljande pyssel på dagis somnade jag i soffan. Nu: färdig med julkorten! Inte så många, men fina!

Fånga julen 11

Det är luciamorgon och jag vaknar av mig själv, orimligt tidigt.
Funderar på livets ytterligheter en stund innan jag stiger upp.
Det är luciamorgon och jag slår på tv:n med mute-knappen intryckt. Nu ska här mysas! Om inte med alla sinnen, så i alla fall med synen. Men nej, bereaved. Luciamorgonen börjar inte förrän 7. 7!!???! Måste vara nytt påfund.
Det är luciamorgon och det vet ju alla att den börjar i ottan. Så många luciatåg jag tågat i, de allra flesta i ottan. Det som jag oftast tänker på är det då vi på gymnasiet varit ute och festat ganska hårt kvällen innan, utklädda förstås. När de första, skälvande tonerna till luciasången sattes var vi utsmyckade enligt konstens alla regler. Min vän hade dessutom adderat ett mångkulturellt perspektiv. Sojan i ansiktet (!) från lussekvällens Kris Kross-mundering satt kvar.

Julen slank ur näven

Jag hade problem med blogger i helgen. Lade om till deras nya gränsnitt och vips försvann möjligheten att göra inlägg....

Ni missade dock inte så mycket.

Fredagens julfest på Universeum var otroligt lyckad men kanske inte så julig. Lite glögg och finfin julmat men annars mest fokus på fina lokaler och bra drag.

I lördags var jag långsam, vilket jag tyckte kändes orättvist med tanke på att jag under fredagkvällen drack

1 glas vin

1 litet glas glögg

1 snaps

1 halv alkopop

under loppet av sju timmar. Långsamheten till trots tog jag mig ut på stan i lördags i stormen. Fikade länge och väl med en vän och tog sedan små myrsteg inne i Nordstan. Kom hem med en inpackning till mig och noll julklappar.

Den eventuella julklapps-stressen rådde jag dock bot på igår då nästan alla klappar klickades hem. www.asos.co.uk och amazon.co.uk är fabulösa för presenter!

Nu är det nästan bara Holgers apket kvar, men vi har bestämt vad vi ska köpa och Sambon handlar hem eftersom han vill testköra varenda liten monstertruck. Ursäkten är: Imagine if Holger opens it and it doesn't work properly. He'd be heartbroken...

Igår tände vi tredje ljuset och åt pepparkaksmuffins men i övrigt var det risotto och goda vänner. Inte en tomteluva i sikte. (Men en och annan julsång slank ned).

Fånga julen 9

Utsikten när man vaknar i Holgers rum.Jag vet inte varför förra inlägget blev så sabbat, något med koden, men eftersom jag mejlade inlägget från telefonen kan jag inte gå in och redigera.
Det blev fel nummer också, hade inte alls fångat tio jular.
Nu blir det ett inlägg till där jag får försöka peppa mig själv till julfångst. Igår var en risig dag som följts av en blä-natt. Höll i en workshop på jobbet som gick sådär. Inte dåligt men inte heller bra. Sedan min extrema period i höstas med efterföljande sjukdom tror jag att min stresströskel sänkts. Jag går upp i varv och har framförallt svårt att lugna ned mig. Workshopen följdes av diverse andra snabba arbetsuppgifter, bland annat ett fotouppdrag som inte var färdigt förrän kl 18.
Tyckte att jobbet fick bjuda på taxi vilket kändes som en lysande ide tills dess att jag kom ihåg att jag var tvungen att stanna till i Nordstan och köpa senapsgula strumpbyxor så då blev det ändå en spårvagnsbiljett för att komma hem (det hade börjat storma).
Trots mysig kväll framför Seinfeld var jag fortfarande spänd när jag gick och la mig. Tog långt tid att somna och vid halvtvå kom Holger traskandes, det var väl stormvindarna som väckte honom. Orkade inte med tanken på att ligga och trängas med honom i vår 160-säng så gick över till hans säng. (sköna 90 cm just for me!)
Vaknade igen runt fyrasnåret och här är vi nu. Klockan har ringt och jag känner mig iofs inte alls stressad längre (jobbet, liksom, who cares?) men ack så trött. Och så är det naturligtvis julfest med jobbet, brukar bli kul. 200 personer är vi som i år ska ha julbord i akvariehallen på Universeum. Kul! Och perfekt för mig eftersom det är så nära hem.
Men tajmingen kunde alltså varit bättre. Tror inte att ett par senapsgula tights kan rädda mig ikväll men kanske att lite glittersmink kan?

Fånga julen 10

Det går ju inte riktigt ihop det här med julklappsshopping och egna hastigt uppkomna "behov". Sällan tillbringar man så mycket tid i butiker, fysiska eller virtuella, som i december.
Ett besläktat problem är den plötsliga vurmen för kläder i julfärger. Har köpt två röda tröjor senaste veckorna, men det lättar ju upp bland allt det svarta i alla fall.
Provade dessutom en klänning i rött "siden" men den fick hänga kvar på galgen. Lite synd för väldigt mycket att gilla: färgen, båtkragen, längden, den oansenliga framsidan i kombination med den roliga ryggen. En Lisa-klänning, som mina vänner skulle säga.
Men vid närmare inspektion av ryggen: Hur tänkte de här? Nog för att jag har extrem svankrygg men man ser ju rakt ned till trosorna and beyond!
Nä, åter till julklapparna.

Fånga julen 8

Skickat frÃ¥n min iPhoneLite, ofta är en bra målsättning i alla fall med en snart femåring ( i alla fall med min snart femåring). Tog fram kottarna, stjärnorna och limmet. Hejdade mig innan jag tog fram glittret, ståltråden och den där stora grenen han släpade hem häromveckan.
Vi satte igång. Fem minuter senare var Holger "klar".
- tur att jag tycker det är kul att pyssla, sa jag till Sambon medan jag avslutade de övriga tre och en halv kottarna.
- No shit, sa han.

En Lisa testar ett liv (nästan) utan listor

På både en och två och tre bloggar läser jag om listor; alla dessa listor.

För oss som är listfantaster är december månaden då vi riktigt kommer till vår rätt. Till och med den mest inbitne listhatare har svårt att klara december helt utan ( om man inte har en fru/man som gladeligen tar på sig all planering själv). Det är julgodislistan, bjuda på glöggfest-listan, julkortslistan, alla julklappslistor och en höl drös andra.

I år har jag bestämt mig för att minska ned på mitt listeri-extravaganza av två skäl:

1) På jobbet har jag, som är projektledare, självklart en driljard listor av olika omfattning och i olika kanaler. De finns i excel, word, på mejlen, på telefonen, utskrivna, handskrivna, hos leverantörer mm mm. Jag får liksom mitt behov av listor med råge tillfredsställt här.
2) Sambon klagar över att våra normalt mycket angenäma kvälls-snack fram i december alltmer liknar projektmöten. Det där med att vi tillsammans driver företaget Familjen AB är inte riktigt hans melodi.

Om jag trodde att nedbantningen av antalet listor skulle skapa ett regelrätt kaos här hemma hade jag självklart inte haft något val men jag har nämligen upptäckt följande om listor:

1) Om man har gjort en mycket utförlig lista som man t ex tappar bort alternativt måste strunta i pga tidsbrist eller något annat och sedan hittar/plockar upp den här listan typ två månader senare brukar man upptäcka att flera saker glömdes bort men att det gick lika bra ändå!
2) Har man en lista över något blir det lätt att det slinker in rent onödiga saker typ inköp, aktiviteter etc som bara tar tid och pengar i anspråk.

Inför julens festligheter har jag absolut några listor, främst julklappslistor som jag fått på mejl eller själv skickat iväg. I övrigt tänker jag att det mesta löser sig. En sak är jag dock lite orolig över att glömma bort, nämligen presenten till Holgers fröknar. Den ”aktiviteten” hänger liksom inte ihop med något annat. Får nog ta och mejla mig själv en påminnelse om att skriva upp den på väggkalendern därhemma… För kalendern räknas väl inte som lista?

Fånga julen 7

Znyggt halsband.

Snart ska jag lägga ut ett långt inlägg om listor och att jag försöker minimera antalet sådana i mitt privata liv. Men först ska jag delge er min önskelista. Den är föredömligt kort och koncis.

OPI nagellack (plomberat då jag redan har några färger)
Blaffiga korta halsband
Body scrub från Body shop
Vita underkläder från Twilfit
Hotellnatt för 2 på tågavstånd från Gbg
Färgglada blusar i material som ej behöver strykas

Nu har det börjat dyka upp statusuppdateringar på Facebook av typen: "Alla klappar klara. Skönt!"
De människorna kan gå och...köpa mina klappar också eller nåt. Jag köpte min första julklapp i oktober. Var sjukt nöjd tills jag i all hast fick förvandla den till fars dags-gåva. Ouch. Nuvarande status: Har köpt in mig på en present. Här finns med andra ord utrymme för förbättring.

Fånga julen 6

Pepparkakshuset - den ocensurerade versionen.

Vi byggde, f'låt, vi dekoreeeerade ju ett pepparkakshus förra veckan. Det var tindrande ögon på stora och små. Eller?
Kvällen innan vi skulle skrida åstad sonderade jag terrängen lite med familjens överhuvud:
Jag: på måndagar brukar vi ju gå till simhallen efter dagis, jag undrar om du hellre vill bygga ett pepparkakshus?
Holger (efter att ha funderat lite): jag vill helst bygga pepparkakshus för då hinner jag se på tv också och det är det bästa jag vet.

Ridå.

Två kvällar senare åt han upp skorstenen. När jag frågade varför blev svaret: jag var hungrig...

Nåväl. Ikväll öste vi på med lite extra snö för att inte skorstenen skulle kännas så... icke närvarande.

Hela havet stormar...

Men hemma hos mig råder stilla ro och nära. Det har varit en dramatisk vecka för många i min närhet.
Jag ser inåt och det är gott. Livet!

Fånga julen 5

Ett sent träningspass med efterföljande energipåfyllning. En leende lussesol signerad Holger lyser upp. Han har bakat med sin mormor, själv bakar jag inga lussekatter om vi inte bjuder in till större adventsfika. Har även slutat baka pepparkakor sedan jag brände vid en hel sats 2007. Äter dock desto fler köpta.
Vad gäller lussebullarna så har jag en engelsman som inte förstår dem, en Holger som tröttnar efter en halv och så jag som är nöjd med dem jag äter på jobbfikan och hemma hos andra.

Fånga julen 3

Det blev en dag som gjord för att gömma sig undan stormen. Som gjord för att se hyacinterna slå ut, blomma för blomma.
Lite julmusik hade suttit fint, men jag böjer mig för Sambons vädjan om att vänta en vecka eller så.
Istället lyssnar vi på Dennis Wilson från The Beach Boys. Sakralt nästintill. Lyssna till exempel på den här.
http://www.youtube.com/watch?v=arQUVdjI2y0&sns=em

Fånga julen 3

Skickat frÃ¥n min iPhoneJag gillar att fynda. Inte så att jag jagar extrapriser eller köar för att komma först in på rean. Inte heller gillar jag Ullared. Vid närmare eftertanke kanske jag inte gillar att fynda? Jo, på mitt vis.
Såhär: jag gillar att gå på rean en månad efter att den börjat, när det börjar gå ned mot halva reapriset och bara udda storlekar och konstiga plagg finns kvar. Då brukar jag alltid hitta nåt. (och, jo, jag använder allt jag köper.)
Jag gillar också billighetsvaruhus de flesta fnyser åt, typ ÖoB. Och visst, mycket är SKIT men jag slipper trängas och det finns alltid guldkorn. Rusta är en annan sån butik. Dit åkte vi efter jobbet idag för att köpa present till helgens barnkalas. Fyndade dessutom: en ljuslykta till altanen med ett par blockljus för 129 resp 10 kr st. Ett rör med discokulor till grenen som Holger släpade hem häromdagen för 29:90 samt en baka-bok för barn jag ändå tänkt köpa, 69 pix. Går ned i julklappssäcken. Onödiga grejer? Något lite, kanske, men bara lite. Cheap and cheerful, det är min melodi!

Julkalendrar vi minns

Hanna kommenterar mitt inlägg Fånga Julen 2. Hon minns kalendern Julpussar och stjärnsmällar som visades 1986. Den har jag konstigt nog inget minne av alls.
Trolltider, som är en av mina favoriter, gick i repris 1985, sex år efter att den visats första gången. Det kan man utläsa av den här listan.
Konstigt ändå, att reprisera en kalender.
Kaspar i Nudådalen med underbare Per Oscarsson såg jag inte 2001, men den gick i repris för ett par år sedan på Bolibompa, den gillade både jag och Sambon.

Fånga julen - Dag 2

Skickat frÃ¥n min iPhoneÅrets adventskalender Tjuvarnas Jul gjorde succé här hemma. Fick väcka Holger imorse, nåt som nästan aldrig händer då han är av den morgonpigga sorten, men på mindre än tio sekunder satt han förväntansfull i soffan.
Passar utmärkt för en snart-femåring och en snart-37-åring.
Förra årets gillade varken jag eller Holger nåt vidare.
Vilka minns man av sin barndoms julkalendrar? Trolltider, såklart, om än vagt. Toffelhjältarna var en stor favorit, å så minns jag en med stillbilder och ett väldigt kristet budskap eftersom den var så trist!

Bilden från den pimpade altanen tog jag imorse = äntligen dagsljus, äntligen regnfritt

Fånga julen 1

I år är det extra lång adventstid och det gillar jag.
En ny kollega blev lite förvånad när jag pratade om min julvurm häromveckan. "Jag skulle inte blivit förvånad om du var en sådan som helt bojkottade julen." var hans respons.
Nåväl, jag får jobba på att ställa den snedvridna bilden tillrätta vid senare tillfälle. Nu: julmys.
I år är devisen: Lite, ofta.
Hela adventstiden ska fyllas av den där underbara förväntan, den där som säger att det visst finns ljus i mörkret. Förutom det sedvanliga adventspyntet har Holger och jag fixat pepparkakshuset. För att hålla ambitionerna på en rimlig nivå blev det färdig byggsats, dekoration en kväll och ihoplimning nästa. Holger tog bilden.

Dagens julmys blir lätt. Vi tar fram kalendrarna och letar rätt på alla siffror. Dessutom släpade Holger med sig en bautagren hem, den ligger nu och väntar på altanen och ska jul-pimpas vad det lider.

En bra kväll

Goda vänner, konsert med Deportees. Skit samma att jag ser ut som Dracula. Nu: Appletini. X

Är det det här du kallar kärlek?

Det är lördagmorgon och Holger och jag myser efter frukosten. Han färglägger i sin Starwars målarbok, jag dricker kaffe.
- Kan inte du göra mig en tjänst och hämta tidningen? ber jag.
- Nej, det hinner jag tyvärr inte.
- Men tänk vad många tjänster jag gör dig varje dag.
- Vadå mamma?
- Ja, plockar upp pennor som ramlat på golvet, hämtar papper, letar efter din sax...och det är bara de senaste tio minutrarna.
- (Förvånat) Men det är inga tjänster.
- Vad är det då?
- Det är...jag vet inte vad det kallas.

Watch out, she's back

Orkar jag? Ångrar hursomhelst att jag googlade på "shave+legs+happy". Människosläktet är trots allt ganska creepy.

Denna helgen, äntligen! Jag är som vanligt igen! Orkar, vill, fixar, mår bra.
Liseberg, Knatteskutt, torkar golven, runda på stan, barnkalas, dricker vin, bloggar, träning, storhandlar, äter söndagsmiddag med vännerna. Kanske slår jag på stort och rakar benen.

Vi väljer skola

Gustaviskolan, vår favorit bland de kommunala skolorna

Tre öppet hus (öppna hus?) på en vecka i jakt på den perfekta skolan till Holger som börjar förskoleklass nästa år.
Hör mig själv säga: Det var lättare på min tid, då hade man inga val...yadayadayada...
Men var det bättre då? Det är klart att det inte var. Bättre för dem som hade turen att bo nära en bra skola, tough shit för resten.

Jag tänker att den där excelkursen jag ska gå nästa vecka (don't ask) inte kunde kommit lägligare. Finns det en formel som kommer att ge oss svaret när vi matat in alla parametrar?
* Läget
* Kommunikationer
* Storlek
* Pedagogisk inriktning
* Antal årskurser
* Kompisar
* Fritids
* Pedagoger
* Innemiljö
* Utemiljö
... och säkert en radda till.

Nu har vi i alla fall en favorit bland de kommunala skolorna, men vet inte vilken vi ska sätta som tvåa. Dessutom är det inte alls säkert att vi erbjuds plats på den skolan eftersom inte vi bor inom det automatiska upptagningsområdet.
Runt årsskiftet kommer svaren från de fyra friskolor vi sökt. Dit blir man inte inbjuden på öppet hus förrän man erbjudits plats.

(Nu) är det jul igen?

Alldeles oavsett är jag nu på väg till Jul på Liseberg.

Shortsväder!

Göteborg var varmast i landet igår.

Helgbön

Inga storslagna planer denna helg. Lite barnaktiviteter, kanske lite julshopping... Mest ska jag njuta av att jag ÄNTLiGEN verkar vara frisk. Efter två månader känns det lite som att vara nykär i livet.
Nu ska jag mysa med denna fantastiska skörd av engelska helgmagasin (såna som kommer med dagstidningen). En kollega tog med sig hem i utbyte mot mina bästa Londontips! Kerrr-chinggg!
PS Kim, det ÄR Robert R på tidningen längst fram. Sparar! DS

Post-dinner mys

Rapport från ensamheten

Plötsligt händer det. I hemstaden utan Sambon. Mamma och pappa på fest och min pojke sover. Jag gör det jag alltid gör när tid bjuds. Läser, läser, läser. Urskillningslöst och med stor behållning.

Jag älskar Jag blommar

Bilden är Marias från hennes kök.

Jag läser inte så många inredningsbloggar nuförtiden då jag dragit slutsatsen att de som bloggar enbart om inredning tenderar att ha väldigt opersonliga hem...
Däremot är jag fortsatt förtjust i att se hur folk har det hemma i sin alldeles ovanligt vanliga, fina, personliga hem.

En storfavorit är konsthantverkaren Maria med bloggen jagblommar.blogspot.com. Hemma hos henne är det varmt och mysigt och ombonat, lite rörigt och väldigt färgglatt.

Jag doppade min tå - En Lisa goes sopdykare

Ni har säkert läst om dem eller sett inslag på TV om denna nygamla rörelse. Sopdykning.

Det finns mycket som tilltalar mig i den här rörelsen. Framförallt det faktum att man uppmärksammar att butikerna slänger så mycket matvaror som skulle kunna ätas. Och om inte säljas i butik så i alla fall delas ut till välgörenhet. Jag provoceras av de butiker som sätter hänglås på sina sopcontainrar så att inte sopdykarna ska kunna få tag i och generera nytta av det butikerna ratat.

Det som inte tilltalar mig är själva sopdykandet då. Därför passade det mig som hand i handsken när sambon häromdagen kom hem med två stycken Dumle chokladbitar som en sopdykarkompis fiskat upp och delat med sig av. Bäst-före-datum hade ännu inte inträffat och jag såg fram emot att sätta tänderna i en av bitarna trots att mina smaklökar inte överpresterar just nu.

Juryns utfall: Chokladen smakade faktiskt lite gammalt. Inte äckligt men sådär så att man blivit besviken om man betalat för den i butik. Damn!

Vi byggde ett skåp

Häromhelgen, samma helg som vi äntligen satte upp tavlorna, det vill säga innan jag blev sjuk (denna nya tideräkning). I alla fall DÅ, DÅ, DÅ byggde vi även ett skåp av sådant vi hade liggandes.

Jag säger "vi" här men det gör jag bara för att Sambon inte läser min blogg och kan opponera sig...

Länge har vi pratat om att vi behöver ett väggskåp i hallen. För nycklar, telefoner, laddare och så massa skit som Sambon bär omkring likt snuttefiltar. Solglasögon, USB-minnen, små anteckningsblock, swiss army knives...

Efter att ha kollat runt lite på stan utan att ha hittat nåt passande dök sambon ned i källaren. Han kom upp till ytan med några hyllplan som blivit över då vi byggde förvaring i Holgers rum (av hyllor från Ikea). Nu skruvades de ihop. Nice! Men saknas det inte dörrar? Vore inte det snyggt?

Eftersom vi båda (främst jag faktiskt) älskar kartor så köper jag på mig det ibland. I somras köpte jag en gammal vägkarta i masonit för några tior i en second handbutik hemstaden. Kan vi inte använda den?

Sambon sågade och satte fast gångjärn. Och vips så fint det blev!

Uppdatering: De imperfekta

Vi satt ned till god mat och drog upp våra stadgar, igår på vår första bokklubbsträff. Det är inga strama tyglar, precis. Värdinnan väljer nästa bok och presenterar gärna ett tema för diskussionen ett par veckor innan träffen. Vi får välja vilka böcker vi vill med väldigt få undantag.

Alla gillade vår första bok även om jag var allra mest förtjust. Vi betygsatte 1-10. Av mig fick den 9, någon gav den 7. Rekommenderas med andra ord.

Nästa gång är jag värdinna. Har ni några förslag på bok tar jag gärna emot dessa.

Jag har blivit med bokklubb

Alldeles strax ska jag iväg på min första bokklubbsmiddag. Toppen, av flera skäl.

1) Jag har alltid velat vara med i en bokklubb men det har aldrig blivit så. Man ska inte vara för nära vänner för då pratar man bara privata saker, samtidigt som det ska vara mysiga människor man har något gemensamt med. Nu blir det äntligen av! Vår konstellation består av blott fyra personer vilket jag tycker är positivt, då får alla chans att prata. Vi är alla journalister i grunden. Vi känner alla varandra sedan många år och några av oss umgås mer än andra i olika konstellationer. En av dem är en nära vän till mig, de andra hörs jag med då och då.

2) Jag längtar efter att få diskutera kvällens bok The Imperfectionists av Tom Rachman. Det är en helt fenomenal bok som, faktiskt, är en av de bästa jag läst. Det händer mycket sällan att nya böcker kvalar in på min topplista som mest består av svenska verk skrivna för ett bra tag sedan. Den senaste som tog sin in på listan var nog Zadie Smiths White Teeth eller kanske Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött. Hursomhelst.
De imperfekta görs sig naturligtvis allra bäst på originalspråk men förhoppningsvis har den fått en bra översättare. Den utspelar sig på en tidningsredaktion i Rom under flera decennier. Eller snarare, redaktionen är bara kulissen till ett flertal människoöden. Kapitlen står för sig själva, nästan som små noveller och det Mr Rachman lyckas med på några få sidor... damn! He's good! (och född 1974 -aaaarrrggghhh) Sättet att beskriva människor, platser, möten...helt fenomenalt och nästan alltid med någon slags moralisk twist som verkligen fick mig att fundera.
Den är rapp, lättläst, rolig, sorglig. Den kommer att göra dig klokare, bättre, smartare! Behöver jag säga Läs den?

3) Jag känner mig bättre idag. Inte bra, men bättre. Nog ett par månader sedan jag kände mig så här pigg och avslappnad.

Helg och godnatt

Jobbade några timmar. Pälsen var på. Människor var snälla och fina. Jag åkte hem och la mig i en liten hög. Bröt ihop och slängde sedan in en tvätt. Som synes har jag dessutom fått "långt" hår. Helgkram på er!

Tvenne världar

Ska gå till jobbet imorgon fredag om inget oförutsett händer. Typ jag blir jättesjuk.
Frisk är jag inte men inte sjuk nog för att orka ignorera viktiga möten med högsta chefen och mina falkögon på ett slutkorr.
Sju arbetsdagar i sträck har jag varit hemma på grund av sjukdom. Det har aldrig hänt förut, inte ens då jag bröt benet.
Jag har varit hos läkaren en del, snutit upp några storpack näsdukar, knaprat diverse piller och sörplat nyponsoppa och te i obscena mängder. Jag har också tänkt en massa osorterade, febriga mer eller mindre relevanta tankar.

Detta har jag noterat:
1) Jag är så dålig på att vara sjuk (slappna av, ligg kvar i sängen, se på skräp-tv etc) vilket gör mig arg vilket gör mig ännu sjukare.
2) Jag pendlar mellan hybris och nästandepression. Tankar som: Det var då själva fan om jag inte skulle ta och säga upp mig och liksom njuta av livet löper parallellt med tankar som Man får ju ändå vara glad att man lever.
3) När jag ser mig själv återvända till jobbet imorgon föreställer jag att jag liksom gör entré. Leopardpäls, nymanikurerade naglar, the works. För trött för att ens skämmas på ett klädsamt sätt.
4) Men ändå: Jag har tankar! Massor! Idéer! Massor!

Men nu ska jag tillbaka till jobbet och uppföra mig som folk. Leopardpälsen kommer att hänga kvar på sin galge.

Innan jag blev sjuk - tavelvägg

Förra helgen fick vi äntligen till det. Och här räknar jag med att ni inte fnissar generat å mina vägnar.
Jag pratar naturligtvis om den vägg med tavlor vi snackat om i ett år eller så.
Ramarna är ett hopplock av gammalt, ommålat och nytt. Motiven är lite spretiga de också. Lite sambon, lite Holger, nåt vykort å nån gammal plansch. Vi är toppennöjda!

Jag skriver nåt om mitt barn istället

Den lille filosofen på bild från namngivningsdagen med mamma och moster.

Holger: Idag fick Elias följa med hem till Wille efter dagis, varför får aldrig jag det?
Jag: Jo men vi ska leka med William, det har vi ju bestämt med hans mamma.
Holger: Men när då? Vi göööööör ju aldrig det.
Jag: Men vi måste ju bli friska först.
Holger: Men det tar ju så lång tid att när vi är friska så är vi döda.

Note to self

Har nu i tre minuter försökt att skriva något fyndigt som innehåller orden: stress, deadlines, förkylning, förkylning, förkylning, sjukskriven, stress och eftertanke.

Men det ville sig inte, det får bli en annan gång.

Bowling eller monster

Han fyller inte förrän i slutet av december men redan smids det planer för barnkalas. Lite är det ju för att hans mamma tycker att det är kul. Funderar på inbjudningskort, hur man kan göra egna godisstrutar, baka gröna cupcakes... Men också för att man gärna ska vara ute i tid om man vill ha kalaset "på lokal".
Ett ställe jag surfade in på häromdagen annonserade att de minsann inte tog emot fler beställningar på barnkalas just nu men att de snart skulle öppna funktionen för kalas våren 2012. Va?

Förra året bokade vi husets gästlägenhet. Den ligger en trappa ned, har ett stort rum med långbord och passade riktigt bra. Vi slapp städa vår egen lägenhet innan men visst blev det mycket plock och fix. Det ska ju inte bara vara mat och fika och godis och fiskdamm till de små, nuförtiden är ju föräldrarna med och ska även de utfordras med kaffe och kaka.

Mysigare och mer personligt än ett kalas på typ Bushuset där det ena kalaset är det andra likt. Eller? I helgen var Holger på sitt tredje kalas på just Bushuset och uppvisade inga klara tecken på att ha tröttnat, vill jag lova.

Vill kidsen ha specialdesignade cupcakes och hemmagjorda inbjudningskort eller en varmkorv, en pinnglass och ett generiskt inbjudningskort med barnvänlig grafik?

Jag är kluven som ni hör. Å ena sidan tycker jag att det är fel att femåringar ska ha kalas på lokal och därmed sätta ribban väldigt högt för sina kompisars föräldrar. Å andra sidan var vi på ett hemmakalas häromveckan där mamman bjöd de vuxna på sju sorters hembakta alternativ. Sju!!! Och så himla mycket billigare blir det inte heller om man betänker dukar, servetter, ljus, all mat, godis , snacks, lekrekvisita samt kanske något utklädningstema... (Jag vet att man inte behöver överdriva men sån är jag)

Så nu står slaget mellan monsterparty (på önskemål av sonen innan han visste att det fanns alternativ) och två timmar i bowlinghallen med burgare och glass. Holger får bestämma, ja, så får det bli.

För hundra år sedan

Visst var jag fin i håret för hundra år sedan? Glad och pigg dessutom. Bah.

En kväll gick hon på synthfest

Efter att ha värmt upp med James Brown.

Komsi komsi Peggy

Hittar de perfekta j-la skorna på Brandos in the style of Peggy. Joråsåratte. Fatta hur heeet jag skulle vara (känna mig)!

Tror ni de finns kvar i min storlek? Tror ni att små grisar kan flyga? Bah!

Vi dansar och dricker te

Vi testar lite breakdance efter middagen, hela familjen.

Sambon: I'm hot like an oven. Tea and dancing is not a good combination. Whoever intended the tea dance was a loon.

Fredagsnöje

I Götet köar vi för att komma in på Systemet. De e la änna gött!

Can we start again?

I ett parallellt universum var hon en kvinna, en sprudlande liten kvinna, som tog lätt på det mesta och mötte morgonen med ett leende på läpparna. Varje dag gick hon till sitt arbete som var alldeles precis lagom utmanande. Resten av tiden var hon en makalös mor, sambo och vän. Naturligtvis skrev hon inspirerande blogginlägg minst en gång om dagen.

Det har varit en tung vecka. Förkylningen släpper inte taget, inte heller arbetstoppen som mer verkar ha planat ut någonstans i höjd med Kilimanjaro.

Kan vi börja om? Kan vi låtsas att den senaste veckan aldrig ägt rum? Jag tar hjälp av en riktig favoritlåt från ett riktigt favoritband. Älska rösten. Ja, gör det.

Fredagen kunde inte kommit lägligare

Efter två arbetssamma dagar i Sthlm är jag tillbaka med en - om möjligt - ännu kraftigare förkylning. Längtar helg i denna outfit:
Trikåkläder från hm o Marks & Spencer
Cardigan med stjärnor Dimanding
Mockaväst från Mission
Promenadskor från hm/Tradera

Jag sprang en mil

För en månad sedan, den 27 augusti, sprang jag Midnattsloppet.
Jag hade följt ett noggrant upplägg sedan slutet av maj och hade som mål att springa på en timma. Något jag också lyckades med.

Och, vet ni, det var knappt ens jobbigt. Stundtals, när jag sprang där i mörkret och ösregnet, kände jag mig näst intill oövervinnerlig.
Efteråt var jag sjukt stolt och liksom lite hög. Ville att hela världen skulle veta.

Sedan dess har jag inte sprungit en meter. Jag upprepar: inte en meter.

Sensmoralen i detta?

Money Mark

När Sambon och jag nyss hade träffats tordes vi inte tala med varandra. Det var ju ett problem förstås, fast inte oöverstigligt skulle det visa sig. Tretton år and counting liksom.

Hiallafall.

Det som räddades oss, förutom rikligt alkoholintag, var musik. Något att hänga upp konversationer på. Något att skapa minnen till.

Låtarna vi lyssnade på de där första skälvande månaderna är för alltid djupt nedgrävda i min hjärnbalk.

You pushed my button, da-hling.

Halvdöv på Bokmässan

En av dem som fyllde mina påsar. Lite besatt av Banksy just nu. Låtsades att det var en gåva till Sambon. Han blev glad. Men vi ska ju inte separera så då är den väl min också?

Det blev en bokmässa till slut och jag kom hem en mycket nöjd Lisa med överfulla påsar och ett par glas rödvin innanför klänningslivet.
De senaste åren har jag snikt till mig ett branschdagspass via jobbet och kunnat gå på arbetstid. Till det fanns ingen chans i år, har alldeles för tajt jobbschema.
Men inget ont som inte har nåt gott med sig.

I år slapp jag ju att pliktskyldigt hänga uppe på Grafiska torget och kunde förlora mig i barnlitteratur och pocketböcker.
Hann även få Döden på en blek häst signerad av Amanda - lika bra i verkligheten som i bloggvärlden! Hängde med på lite eftersnack och rödvin bland debutanter och erfarna. Duktiga tjejer.

Idag storhandling och ett sista säsongsbesök på Liseberg. Om jag inte varit döv på ena örat på grund av megaförkylningen från.....ja, dagis, antar jag - så hade det varit en riktigt bra helg.